Monthly Archives: april 2007

I fredgs shoppade jag gamla lakan och dett stort lila tyg på Myrorna. Inga snygga saker, men det var inte heller meningen.

Meningen var istället att kunna sätta upp provisoriska väggar på vinden

Det är inte det lättaste i världen att få till en smidig planlösning däruppe. Och att mäta och räkna och rita blir liksom inte vettigt. Dels är det svårt att mäta och rita vettigt. Dels säger det inte så mycket om hur det verkligen känns.

Samtidigt vill man ju kunna känna efter INNAN man bygger väggarna. Det blir så jobbigt att bygga en vägg och sedan känna att nä, här ska den inte vara…

Så nu har vi nitat upp tygstycken i taket Nu finns det rum på vinden

Och det var bra det. Vi har redan omprioriterat på ett par ställen.

Nu ska vi känna efter ett tag

När vi med gemensamma krafter skulle banka dit bräda nr två, så blev vi osams… Och när jag sedan slutligen skulle spika fast den på egen hand, så lyckades den spricka i noten. Och när jag försökte få bort den, så knäckte den fjädern i första brädan en aning. Och när jag försökte få dit en nysågad version av bräda två, så knäcktes fjädern på bräda ett slutligen helt…

Bara strul och bråk, med andra ord…

Men så började jag på ny kula, och sedan blev det faktiskt nästan vettigt.

Det ÄR inte lätt att sätta panel på välvda ytor…

Kruxet är alltså att jag nu panelar ett hörn. Hörn av snedtak, en sådan där det sticker in en spets in i rummet. Vinkeln inomhus är alltså ca 270 grader. Fast så är det snedtak, då.

Till på köpet så lutar själva väggen åt tredje hållet, liksom, eftersom vi varit tvungna (av andra skäl) att ha lite tunnare isolering på ett ställe.

Och dessutom, där nedersta brädan på partiet ska fästa, så saknas bjälken (har nåt urtag i sig eller så) just där brädan ska fästas. Så den nedersta brädan fästs alltså BARA ute i själva hörnet/vinkeln…

Och så ska det vara någorlunda ivåg.

Mäta.
Såga.
Raspa.
Såga.
Mäta.
o.s.v.

Tillsut tror jag brädbiten blev 22 cm i nederkant och 29 eller 30 i överkant. Fast med förskjutning, så att nederkanten gick två cm längre åt vänster än överkanten, och överkanten 10 cm längre åt höger än nederkanten. Eller nåt sånt.
Och jag lyckades spika dit den, med två spik i hörnet (till höger).

Sedan började jag såga till nästa bräda. Typ 30 cm i nederkant och 38 i överkant.

Försökte banka dit den. Gav upp. Eftersom den första brädan ju inte sitter fast i vänsterkanten, så finns det ju inget mothåll i den kanten. Och att då banka ihop spontade brädor, med hjälp av slagkloss, och själv agera mothåll och försöka kompensera mot konstiga vinklar och isolering… nä. Man måste nog vara två. Faktiskt. Trots att brädeländet är så kort.

Till dig som läst så här långt: Grattis! Begrep du nåt? Nä… trodde inte det

Så fick jag äntligen panela lite igen För nu måste snedväggarna panelas klart hela vägen upp, på det sista partiet – för att vi sedan ska kunna sätta masonit och isolering uppe i taket där med.

Panela ROLIGT. Och inte alls stickigt. Det känns rentav som ett RENT arbete (alltså icke-smutsigt) efter isoleringen

Och jag hann faktiskt en ganska bra bit ikväll. Trots att jag kom igång senare än tänkt. Trots en hel del pauser. *harkel* Trots mensvärk. Det pinnade på rätt bra, snälla brädor, där spontningen passade snällt ihop och så.

Sista brädan, ända uppe vid taket, fick jag dock be sambon om hjälp med. Det ÄR svårt att på egen hand hålla i båda ändarna av en bräda, två meter upp, och få den att passa i brädan under och banka dit den. Det är fullt rimligt att man behöver vara två. (Men det är så retligt att inte reda ut det själv Fjant-jag.)

Och gissa vad jag har gjort? Jo, efter en lång dag med annat, så traskade jag vid halvelvasnåret ikväll upp på vinden för att – ISOLERA!

Fast nu har jag gett upp. Efter att ha trixat och mätt och passningssågat en bit med uttag för två bjälkar, två rör som sitter lite olika ”djupt” i isoleringen, tre anslutningsrör till sagda rör, samt en murstock – allt detta alltså i samma isoleringsbatt, så konstaterade jag att för att få upp den där över min egen höjd och trassla in den in dit den ska, så ska jag 1. vara piggare och 2. ha hjälp av ett par armar/händer till. Irriterande, eftersom jag ville ha den på plats – men sånt är livet, och ibland ska man lyssna på förnuftet.

Nu ska jag ta en dusch, smörja mina händer och sova.