Temat liknar väl nr 2 
(eller 
)
Frankrike. Jag är 10 år, tror jag. Vi hälsar på släkten, och hela familjen är medbjuden på födelsedagskalas hos någon bekant.
Det är en märklig upplevelse. När vi är bjudna på fest, hela familjen, utgår jag ju från att alla ska var med på festen. Det vill säga, alla ska sitta med och få äta och ha trevligt tillsammans.
Men här är det självklara något helt annat. Vi barn (jag och min två år yngre bror, våra kusiner – flera år äldre än oss – och övriga barn, både yngre och äldre) är hänvisade till köket. Där blir vi serverade det som blir över. Typ grädden i en sådan där gräddsprayflaska (vilket för övrigt är första gången jag träffar på en sådan) och liknande. Det finns nog rester så att vi blir mätta, för jag minns inte att jag är hungrig den här gången. Men hela upplevelsen är bisarr för mig – det fanns inte i min föreställningsvärld att man kunde göra så. Jag har ju varit med på en hel massa fester genom åren hemma i Sverige, och barnen har alltid varit med på typ lika villkor. Men det är visst bara vi som tycker det här är konstigt (ja, mina föräldrar verkar också i efterhand vara förvånade) – alla andra, det vill säga alla fransoserna, tycker att det här är självklart och naturligt.
(Jag ska väl tillägga att alla de andra gånger vi träffats och ätit med folk i Frankrike – oavsett om det varit en vanlig vardagskväll eller fjortonde juli – så har barnen suttit med och ätit som normala människor. Jag vet egentligen fortfarande inte varför det var självklart att det var annorlunda just den här gången.)