Det finns saker jag inte alls förstår

Som det här med naglar.

Naglar är bra till mycket. Man kan skrapa bort matrester från bordet, skala apelsiner, dela på legobitar som sitter ihop och peta näsan. (Ja, det händer att jag petar näsan.) Dessutom skyddar de ju fingrarna – inte minst när man slinter med stora vassa kniven.

Naglar är också besvärliga – om de är för långa. Det fastnar jord och smuts under dem, naglarna fastnar i saker, blir de för långa går de lätt sönder. Och så är det allmänt obekvämt och otrevligt med långa naglar.

För långa naglar är det om de blir några millimeter sett från där de fäster i fingret i uppkant. (Eller där de slutar fästa? Hur säger man egentligen?)

För korta är de när de är alldeles nyklippta ända in, så att man inte längre kan skala apelsiner utan att de svider. Fast bara lite lite för korta.

Alltså: naglar ska hållas korta.

Ändå finns det folk som med glädje och avsiktligt sparar naglarna till att bli riktigt långa och besvärliga. Än märkligare: det finns folk som betalar pengar för att få långa naglar, och för att någon ska piffa och fixa med dessa långa naglar och sätta på små märkliga dekorationer.

Mycket märkligt. Så fruktansvärt opraktiskt! Och dessutom är det bara fult. (Jo, det får jag både tycka och säga. Och ja, de har all rätt att göra så – och jag har rätt att tycka som jag tycker.)