Och man ska inte använda mat som leksaker. Det är slöseri. Alltså ska man till exempel inte göra figurer av potatisar – de kunde ju ätas istället.
Men är det egentligen vettigt resonerat?
Ja, visst, potatisarna kunde ätas. Men om vi nu antar att barn behöver någon sorts leksaker, så är ätbara leksaker kanske det bästa alternativet?
Framställningen är nog ofta inte värre än tillverkningen av en plastleksak – tillverkad av barnarbetare med olja som råvara i en kemikaliestinn miljö.
Och säkerhetsmässigt så är potatisarna säkert bättre att tugga på och gosa med än en genomsnittlig vanlig leksak, både vad gäller gifter och annat.
(Och ja, jag vet att potatisar generellt är ganska besprutade. Jag tror ändå min jämförelse håller.)
1 ping
[…] Och då kommer gamla tankar upp igen. Om det är vettigt att använda mat till sådant. Näe, det kan förstås diskuteras. Mat ska ju rimligen i första hand ätas. Eller? För samtidigt är det ju vettigare att använda ätliga saker, framställda på ett bra sätt (de är förmodligen att betrakta som både förhållandevis nyttiga för användaren och kan anses ha en hyfsat liten inverkan på miljön) jämfört med att använda till exempel, i det här sammanhanget, något baserat på plastmaterial eller något på konventionellt odlad bomull – som ju många gånger är en skräckhistoria miljömässigt (ja, lakanen är av konventionell bomull, men där handlar det istället om att använda det som annars skulle slängts). […]