På Icas popcornpåsar står det något i stil med ”Bara de finaste majskornen”. Jag antar att deras tanke är att det på något vis ska göra mig glad.
Men så funkar ju inte jag. Istället uppstår en massa frågor:
- Varför är det viktigt att ha de finaste majskornen när man ändå ska poppa sönder dem?
- Hur stor andel av majskornen är det som anses var de finaste? 10 procent? 30 procent?
- Vilka aspekter tas med i bedömningen av vilka majskorn som är finast?
- Vad är det för stackars satar som sitter och väljer ut vilka majskornn som är finast?
- Vad händer med resten av majskornen?
Och alltså, det är inte alls säkert att det här är ett problem. Kanske är det jättebra att man gör den majsuppdelningen. Men det saknas väsentlig info för att kunna avgöra det. Som det är nu känns det bara fånigt – och definitivt inte som ett försäljningsargument. (Det tunga försäljningsargumentet i sammanhanget är att det finns inget annat att välja.)
Pingback: Den där maten som inte är ”bara de finaste” | Sanne skriver