Halsen. Huvudet. Öronen. Kroppen. Allt mellan hjässan och benen, med fokus på huvud och hals. Ont. Snor. Ömt. Värk.
Sovit halva dagen. Andra halvan har jag suttit i soffan och läst. Hälften av den tiden med en sovande sjuk fyraåring bredvid mig eller i famnen.
Alvedon är bra grejer.
Och att sitta med en sovande fyraåring i famnen känns likosm ändå rätt okej när man läser slutkapitlen i ”Mitt klimatkatastrofala liv”. Vi har det ändå ganska bra. Och vi har ändå ganska bra förutsättningar här den dag det skiter sig. I alla fall tror jag det.
(Och ja, jag rekommenderar boken. Den ger en annan sorts perspektiv. Se till att göra nåt nu, för bövelen.)
1 ping
[…] Förra veckan – alltså första veckan i april – var jag ju hemma och vabbade hela veckan, och var krasslig själv också. […]