Ungefär så färdigt det blir just nu, skulle jag tro

Och så plötsligt står man där med ett nästan färdigt badrum.

En toalett som är inkopplad och går att använda.

Ett badkar, på plats, med avlopp och vatten.

Handfat och underskåp och spegelskåp.

Och en dörr som både går att stänga och låsa. Det har vi inte haft på de dryga tio år vi bott här.

Allt är inte klart; det fattas fortfarande några detaljer med elen (någon givare till golvvärmen och lite sånt). Vi har inte hunnit måla dörren. Det finns inga handdukskrokar och toapappershållare och sånt. (Det har vi sagt får ta lite tid, för vi måste hinna känna in vad vi vill ha och behöver.) Golvvärmen får inte användas än på ett tag. Och det finns en hel del runtikringfix som ska göras sedan: sätta panel i hallen och skafferifarstun, måla golvet i hallen, få tillbaka massvis med saker tillbaka på plats i hall, farstu och källare. Den nya belysningen i källaren är inte på plats.

Men vi har ett badrum. Ett fungerande badrum. LYX!

Och inte nog med det, vi har faktiskt ett väldigt väldigt snyggt badrum. Ja, jag är väldigt nöjd. Klinkersgolv i svart och vitt (schackrutigt, tiocentimetersplattor). Vita 15 cm-kakelplattor på väggarna. Koboltblåa dito plattor bakom badkaret. 140 cm långt badkar med svart halvfront. Vit toalett med svart sits. En glasskiva mellan toalett och badkar. (Det blev inte alls för trångt.)

Nej, det blev inte för mycket med både svart och blått, som ett av kakelställena vi tittade på trodde. Det blev bara väldigt snyggt.

Jag inser att jag inte alls har skrivit särskilt mycket om badrmsrenoveringen här på bloggen. Det är ganska märkligt det här när det är någon annan som gör alltsammans. Inte så att det inte händer en massa, men det är liksom inte alls på samma sätt något jag har behov av att skriva om. Förmodligen eftersom jag inte själv upplever det lika intensivt. På något vis känns det verkligen som att det ”plötsligt” finns ett badrum. Även om jag sett förvandlingen dag för dag, och tagit en massa beslut och svarat på en massa frågor. Och det känns som att det gått väldigt fort. Bara en månad!

Men ja, lite kommer jag att sakna Bajamajan när den snart hämtas.

Och så har jag ett nytt ljud som ska smältas in i ljudbilden. Eller två. Det noterade jag när jag låg i sängen igårkväll.

Ljudet av att någon stänger toadörren.

Och ljudet av att någon låser toadörren.