Plommonträdet vid sunkuthuset sjunger på sista versen. Det har långt om länge börjat slå ut, men det är väldigt glest mellan blommorna och de gröna knopparna. Väldigt många döda kvistar, och även de kvistar som har blommor har långa partier mellan där det egentligen ser mer dött än levande ut.
Och ja, vi kan fortsätta att ta bort de döda och halvdöda grenarna. Men ärligt talat blir det nog inte mycket kvar då. Och redan före vår tid har man tagit bort den största huvudgrenen. Det börjar nog bli dags att låta det här plommonträdet blomma i någon annan värld, eller nåt.
Å andra sidan finns det flera nya plommonträd lite längre bak. Jag vet inte om det är rotskott eller frösådd, men de är redan fina små träd, som blommar och ger lika fin frukt, om äm i blygsammare mängd.