Förkylning. Ont i halsen, och svalget, och på utsidan av halsen, och i kroppen. Och trött.
Idag, när jag skulle iväg och få välbehövlig massage.
Idag, när älsklingen ska få första omgången cellgifter – och absolut inte ska smittas ner av förkylningar och annan skit.
Men det känns som att min kropp liksom slutligen ger efter. Inte orkar bita ihop längre och kämpa på och göra kloka och duktiga saker. Och då kommer förkylningen. Antar jag. Nu när förkylningar verkligen ger mig ångest :-(
Älsklingen är eländig redan sedan innan. Medtagen efter gårdagens operation. Medtagen i största allmänhet. Mår för tillfället tydligen inte ens bra av att ta de alvedon han är rekommenderad att ta mot det onda efter operationen.
Det är honom det är synd om. Jag känner mig som en dålig människa som vill klaga över min förkylning.
Men jag är så sabla trött.
One response to “10 juni”