Det är så tröttsamt det här när man antas tycka på ett visst sätt bara för att man tillhör en viss kategori.
Som den där hemska tidningen Vi i villa, som kommer i postlådan med jämna mellanrum, oavsett om man vill eller inte (eller faktiskt även om man uttryckligen sagt att man inte vill). Eftersom jag bor i ”villa” (eller i alla fall ett fristående hus som vi själva äger) så antas jag vara intresserad av deras tidning. Och dessutom antas jag vilja gå med i den där föreningen, Villaägarnas riksförbund.
Men bara för att jag bor i eget hus så betyder det ju inte att jag tycker likadant som alla andra som gör det! De gånger jag ser uttalanden från Villaägarnas riksförbund så brukar jag inte hålla med. De gånger de riktar kampanjer till mig som villaägare och med sina budskap försöker få mig att gå med så brukar det alltid vara saker där jag har en helt annan uppfattning. Över huvud taget tycks det mig som att deras grundprincip väldigt ofta är att försöka få det att bli billigare/ekonomiskt mer lönsamt för den som bor i villa. Oavsett vilka konsekvenserna är för andra människor eller för miljön. En lobbyorganisation vars syfte är att gynna de egna medlemmarna istället för att se helheten. Och detta alltså samtidigt som de vill ha med mig?! Tack, men nej tack! (Eller nej förresten, inte ens tack, faktiskt.) Fast även om jag inte går med så verkar det som att de ibland ändå vill tala i namnet av alla villaägare?
Eller som jägareförbundet och andra liknande organisationer som liksom rakt av tycks tro (eller vilja tro) att alla jägare och alla som bor på landet helst skulle se att alla vargar utrotades från vårt land.
För mig är det väldigt märkligt med intresseorganisationer som bara är ute efter att gynna en viss grupp och som inte vill se sin egen del i en större helhet. Det är lika idiotiskt som tidningarnas eviga ”Så påverkas DU av vårbudgeten!”. Ursäkta, men det är knappast det som är viktigt för mig.
Mitt engagemang, oavsett om det handlar om miljö, invandring, orättvisor eller något annat, grundas liksom alltid i motsatsen: i att se till att den som idag missgynnas ska få det bättre, så att vi får ett rättvisare samhälle. Inte att ”se om mitt eget hus”…
Pingback: Jag funkar bättre med äkta vänner (och de är många) | Sanne skriver