Jag fascineras av er som orkar läsa min blogg för tillfället. Jag vet, eller tror i alla fall, att det jag skriver här för tillfället är sånt jag inte själv skulle klara av att läsa om det var någon annan som skrev. Det skulle ge mig för mycket ångest och katastroftankar. jag har aldrig klarat av att läsa om cancer och andra sjukdomar, för jag har bara blivit hypokondrisk och börja leta symptom och oroa mig för vad som kan drabba mig och de mina och så där. En blogg som plötsligt innehöll så mycket hemskheter skulle jag nog överge. Tror jag.
Så jag förstår er som inte läser. Jag förstår er som inte ens orkar kommentera eller reagera på facebook. Det är okej. Vi har alla våra egna punkter som är så ömtåliga att vi måste bädda in dem i bomull för att vi ska orka fortsätta livet.
Men ni som läser: Jag är glad om ni fortsätter läsa. Ni är välkomna här. Det ger mig stöd och styrka att ni finns här och läser mina nedskrivna tankar.
8 responses to “När bloggen är tung”