Jag är lika fruktansvärt trött varje morgon. Trots att jag lägger mig tidigt – ofta mer eller mindre samtidigt som sjuåringen, som vill ha mig bredvid sig – och trots att jag sedan sover större delen av natten.
Fast jag vaknar rätt många gånger. Oftare nu än i början. Men ändå…
Enda saken som får mig att lyckas bita ihop och gå upp på morgonen är att jag vet att när jag lämnat barnen så kan jag lägga mig och sova en stund till.
Pingback: Olika | Sanne skriver