Det stör mig. Utöver allting annat som stör mig med döden, så stör det mig med allt som totalt försvinner i det ögonblick någon dör. All upplagrad kunskap i hjärnan, fakta och erfarenheter och slutledningar och allt. Det finns där tills sista andetaget, och sedan blir det Power Down, strömavbrott, och sedan är det – borta? Så jävla skitkasst. Allt det där du kunde om musikteori, om olika typer av instrument och vad som påverkade tonens höjd och klang och annat. Allt du kunde om gamla filosofer och hur det de sagt och tyckt hängde ihop och inte hängde ihop. All samlad slutledning om tolkningar av olika passager i bibeln som inte alls handlade om homosexualitet fast folk envisas med att tro det, eller idéer om hur man håller ett bra seminarium om Etik och IT.
*pooff*
BORTA!
Jag skulle föredra lösningen hos Time Lords:
When Time Lords die, their minds are uploaded to a thing called the Matrix. This structure is like a living computer, it can predict the future, generate prophesies out of algorithms, ring the cloister bells in the event of impending catastrophe.
Pingback: Kyrkogården och själen | Sanne skriver