Välkommen vår maj månads tid
Maj vare välkommen
välsigna denna sommar blid
Ty linden den bär gröna löv om vårenNu bära vi maj uti våran by
och prisa den med sånger nyNu vinterns tvång utur landet är
och löv och gräs så grönt nu ärDen lilla lärkans ljuva klang
högt drillar nu med härlig sångFörläna oss ett ymnigt år
bevare både hus och gårdGiv väderlek som tjänlig är
att grönskas må båd’ mark och kärrMed svett vi jorden yrkat har
och lagt vår säd i henne kvarLåt växa korn på åkrarne
och gräset gro i ängarneLåt växa frukt på trän till must
att vi därav må hava lustAtt bin ge vax och honung söt
till läkdom mat och ljus och mjödStark humle häng på stängerne
så bäsk malört på ängarneLåt örter gro till smak och mat
giv ärter, rötter och kål på fatVälsigna vattnet salt och friskt
åt människan med sill och fiskLåt oss med hälsan bruka det
Maj vare välkommen
i fruktan din och ständig fred
Ty linden den bär gröna löv om våren
Traditionell majvisa efter Nils Nilsson från Abrahamshult, Småland.
Ja, jag älskar folkmusik. Och jag tycker Ranarims version är underbar – rytmerna, sången, allt. Jag blir alltid glad av att sätta på skivan och höra dem sjunga ”Maj vare välkommen” – på det där okomplicerade sättet som bra musik ju ofta gör.
Men majvisan talar till mig på ett annat sätt också. För den den handlar om är livsnödvändigheterna. Även för oss idag. För även vi människor av idag är beroende av samma saker som människorna i den tid majvisan är sprungen är. Vi kan inte leva utan mat och vatten. Vi är fortfarande beroende av det marken kan ge oss, hur mycket vi än ibland försöker inbilla oss något annat. Växer inte grödorna så svälter vi.
Det är förstås lättare att glömma det idag. Världen är på sätt och vis större – det går att transportera mat längre, och det är lättare att producera ett överskott, tack vare de ”oljeslavar” vi har i form av fossila bränslen. Och vi hör till de rika människorna i världen, vilket innebär att vid missväxt så är vi de som klarar oss bäst.
Men ändå. Vi kommer inte ifrån att vi fortfarande, precis som i alla tider, är beroende av det marken ger. På ett eller annat sätt.
Nu vinterns tvång utur landet är
och löv och gräs så grönt nu ärDen lilla lärkans ljuva klang
högt drillar nu med härlig sångFörläna oss ett ymnigt år
Jag har stått ute i trädgårdslandet idag och hackat ogräs, för att få bort så mycket som möjligt av ogräset innan vi kör upp landet ett varv med jordfräsen. Vi har till och med en liten oljeslav till vårt trädgårdsland. Men idag har jag stått där och hackat. Tänkt på vad vi ska odla idag. Tänkt på kogödsel och val av grödor. Vad vi ska odla var i år. Funderat över det arbete jag förhoppningsvis har igen senare av det ogräs jag hackar idag.
Giv väderlek som tjänlig är
att grönskas må båd’ mark och kärr
Väderlek som tjänlig är. Det innebär sol och värme i lagom mängd. Men också tillräckliga mängder regn som faller på lagom sätt. Annars blir det ingen skörd. Utan skörd får människan svälta.
Väderprognoserna för de närmsta veckorna visar i princip inget regn. Det är förstås trevligt att slippa regn när man ska vara ute och jobba i trädgården. Samtidigt är jag tveksam till om det är bra att börja säsongen med regnunderskott. Det regn som föll häromnatten fick naturen att vakna och leva upp – men det är inte mycket regn som kommit på sistone.
På facebook såg jag att någon hade delat en bild med texten
Klicka ”gilla” alla ni som vill ha SOL hela sommaren! :)
Och jag undrar hur man tänker när man trycker gilla på en sådan sak…
Giv väderlek som tjänlig är
Det är grundförutsättningen för vårt liv här. Utan tjänligt väder dör vi. Men vi jobbar stenhårt på att sabba det.
Maj vare välkommen! Jag hoppas även detta år på livgivande regn, värmande sol och en odlingssäsong som kan mätta människors magar under det kommande året.