Igår satte vi om nioåringens tomater i utekrukor. Ja, så många av dem som nu fick plats i krukorna och som jorden räckte hyfsat till.
Sedan hade både han och jag en drös tomatplantor över.
Jaha.
Och så drabbades jag av plötslig snålhet och dumdristighet. För visst, jag hade ju i vanlig ordning kunnat ge bort av mina tomatplantor till bekanta. Men det känns ju lite fånigt att skänka bort tomatplantor – och sedan gå och köpa tomater i affären i sommar. När man har nästan 2000 kvadratmeter tomt, dessutom.
Så vi grävde ner dem i trädgårdslandet i stället. Tre korta rader med tomater. Och trots att vi satte ut dem igår, och det sedan blåst och regnat, så såg de idag på kvällen rätt glada ut.
På det hela taget har det regnat rätt mycket på sistone. Det här är inte en sådan där snustorr bedrövlig försommar som vi brukar ha. Och som en följd av detta har vi också väldigt många rejält dimmiga dagar. Dimma är annars inte alls nåt jag förknippar med den här årstiden.
Potatisen har börjat komma upp. Jag har tryckt ner tio bondbönor mellan jordärtsskockorna. Det växer i trädgårdslandet.
Pingback: Sanne skriver » Tomatfrossa