Ikväll har jag faktiskt lyckats laga riktig mat. Jag vet inte när jag senast gjorde det. Men mina föräldrar är här, inför begravningen imorgon, och jag hade köpt ett litet paket svenska lammracks till nedsatt pris, och lagade dem i ugnen med schalottenlök och sparris och rosmarin, och det blev väldigt gott :-)
Barnens kläder är strukna inför morgondagen. Bara en sån sak! Och nej, det är inte jag som har strukit dem – vad tror du om mig egentligen? ;-)
Jag har varit ute och vattnat. Bondbönorna har inte kommit upp – det skulle inte förvåna mig om de blåvägrar när det bara är jag som ska äta dem. Och squashplantorna ser för eländiga ut, så problemet att det bara är jag kvar som vill ha squash löser sig säkert också. Men tomatplantorna i stora krukor i orangeriet ser väldigt fina ut. Och jag har faktiskt tjuvat dem en gång till utöver när jag satte om dem.
Jag vattnade körsbärsbuskarna också. Men inte partiet med nysått gräs bredvid, för det är etablerat nu. Du skulle sucka om du såg kirskålen som kryper inåt från sidorna på gräsplätten, och kirskålen runt körsbärsbuskarna, och säga ”Det där borde man också rensa”. Och jag skulle svara ”Ja, men jag har inte hunnit eller orkat”. Och då skulle du svara ”Nej, det menade jag inte heller, det är väl ingen som sagt att just du skulle göra det”. – Fast strikt talat är det väl jag som skulle göra det, om någon alls. Du kan faktiskt inte sätta dig och rensa kirskål här längre, hur gärna du än skulle vilja. Och själv bedömer jag att rensa kirskål runt gräsplätten är lågprioriterat. Runt körsbärsbuskarna är det en annan sak; där ska jag ta det värsta någon dag framöver. När jag orkar.
Förresten har jag nog glömt att berätta att jag fått ett mandelträd av mina kollegor <3 Jag har fortfarande inte hunnit med att bestämma var det ska planteras.
Annars har jag inte riktigt åstadkommit så mycket idag. Inte fyllt i några blanketter, inte ringt några viktiga telefonsamtal. Det har jag lite dåligt samvete för. Jag har fortfarande inte bokat någon tid för bouppteckning. Och pappret från ASIH-läkaren med läkarintyg för sjukskrivning har fortfarande inte kommit – det oroar mig lite. Fast jag har inte orkat ringa och påminna. För jag antar att det kommer och då vill jag inte vara tjatig. Speciellt inte när det ändå är jobbigt med varje telefonsamtal som måste ringas – eller besvaras.
Apropå det så ringde läkaren från gyn idag. När jag var där i mars så bestämdes ju att jag skulle få en telefontid om två månader för att kolla av läget. Men eftersom de inte hört av sig om någon telefontid så har jag antagit att de helt enkelt glömt bort det. Men idag ringde han i alla fall. Och jag sa att mensen skött sig snällt sedan dess (det har den ju), med lagom långa cykler och lagom kraftfull. Så vi kom överens om att avvakta och att jag skulle höra av mig igen om problemen kommer tillbaka. ”Jag har ju annat att fylla min tid med i nuläget”, sa jag, ”begravning imorgon, till exempel.” Jag pratade ju med honom om att min man hade obotlig cancer när jag var där, men jag vet inte om han mindes och fattade vad jag menade.
2 responses to “Kvällen 19 maj”