Kategori: Graviditeter och bebisar

Ja, inte är det många lugna stunder. Han är en klättrare och ska klättra på allt och nästan hela tiden. Inget står säkert på bord eller hyllor eller nånstans. Men ibland infinner sig ändå ett lugn. Ibland har han ro att bara vara och göra sin grej. Som häromdagen, när han satt i sandlådan en …

Fortsätt läsa

Hela sommaren har han gått barfota ute. Det är barfota han lärt sig gå, först inne och sedan ute. Han har liksom aldrig varit van vid annat. Vi skaffade visserligen ett par sandaler att ha vid behov, om vi skulle vara på ställen där barfota inte lämpade sig. Men han har aldrig accepterat dem. Nu …

Fortsätt läsa

Idag är han hemma och är förkyld. Ja, det är inte alls särskilt illa. På gränsen till om det alls var rätt att stanna hemma. Lite snorig, lite täppt. Knappt hängig. Men ändå. Han är liten och det är tufft att orka hela dagen. Så vi är hemma, han och jag. Han är alltså ordentligt …

Fortsätt läsa

Någonstans bör det finnas en låda. En låda med undanstoppade leksaker, för barn från kanske halvåret upp till ett par år. Och med lite böcker, typ Max och liknande. Saker vi stoppat undan för att de inte behövdes förrän det skulle komma ett syskon. Ja, någonstans SKA lådan finnas. Men som vi har letat. Många …

Fortsätt läsa

Han går ledigt och bekvämt, om än fortfarande med en speciell stil och stundtals viss obalans. Han klättrar! S klättrade en del, men inte på det här sättet. Inget står säkert om man släpper honom med blicken i tio  sekunder vid fel tillfälle. Upp påstolen, och vidare upp på bordet om man inte hindrar honom …

Fortsätt läsa

Små barn ska inte vara i solen. Så ÄR det. Barn under ett år ska hållas i skuggan. Så är det i teorin. Praktiken är förstås en annan. Eller tror de som går ut med rekommendationen verkligen på att det går? Då har de aldrig haft barn. Eller så har de bott långt ute i …

Fortsätt läsa

Man lever på hoppet. Någon gång ska det bli bättre. Sedan. När illamåendeveckorna är över. När graviditeten är över. När han börjar kunna äta annat. När han kan sitta. När han kan stå och gå. Om ett par månader, ett halvår eller ett år. Någon gång ska det lätta. Någon gång ska man få tillbaka …

Fortsätt läsa

Redan 30 juni. Få se nu om jag minns rätt. 10990 g 77 cm 49 cm? Spruta – den noterade han knappt.

”Vilken glad unge! och liknande kommentarer får vi ganska ofta höra. Jodå, när han är på bra humör och får som han vill, då är han en glad unge. Värre är det när han inte får som han vill. Vilket är ganska ofta. För att inte säga fruktansvärt ofta. Han är en företagsam ettåring. Han …

Fortsätt läsa

Nu får man nog säga att han går, på riktigt. Även om han fortfarande större delen av tiden drar med någon av oss (drar sönder armen), så KAN han gå på egen hand flera meter i stöten, och gör det ibland. Han ser ut som en liten krum tanta, med någon sorts plirighet och stapplighet …

Fortsätt läsa