Kategori: Hemskheter

Vad är väl en detalj…?

Jag har jobbat länge idag. Hemifrån, men länge. Har saker jag vill få gjorda. Saker som tar tid. Saker som har deadline. Saker som jag säkert egentligen kan anpassa till en lägre ambitionsnivå eller skippa eller överlåta åt någon annan, men som jag vill göra. Som jag tycker är både kul och tråkiga, stimulerande och …

Fortsätt läsa

Måndag

Han har fått en ny tid till läkaren. På måndag. Jag antar att läkaren ska meddela ett av följande: Att de hittat någon mer behandling att testa Att de inte hittat någon mer behandling att testa Det senare innebär i så fall liksom mest en bekräftelse av det vi redan fått veta. Att vi har …

Fortsätt läsa

Bisarra dagar

Det är en bisarr känsla att fira framgångar på jobbet, skåla med kollegor i änglamarkscider, när älsklingen samtidigt är långsamt döende. Det här att lägga glädje och firande av vad som på sitt sätt är petitesser över den mycket större nederlagskänslan. Fast det går ju inte att köpslå. Jag kan inte säga nej till framgång …

Fortsätt läsa

Kanske finns skulden där för att mörkret inte ska bli så totalt bottenlöst?

Jag skulle vilja slippa de där tankarna om skuld och orsak och ansvar. Slippa fundera över om älsklingen dör för att vi ätit fel eller motionerat för lite eller bor på fel ställe eller om han druckit för mycket grapefruktsjuice. Jag skulle vilja kunna känna mig bara jävligt förbannad och ledsen, bara tycka att det är …

Fortsätt läsa

Sorgen eller inget

”Det är trots allt värre för dig som blir kvar”, säger han. Jag håller inte med. För mig som finns kvar finns det trots allt glädje och framtid och upplevelser och möjligheter. Även om det kommer att vara tungt också. För den som är död finns inget. Inget alls.

Om det är jobbigt för oss

Jag har en tolvåring och en sjuåring. De har en ganska lugn och trygg tillvaro: bor i ett hus ett huvudsakligen tryggt land, har ett kärleksfullt hem, bra förhållanden och förutsättningar på de allra flesta sätt. Och deras pappa kommer att dö. Oklart när, men cancern är obotlig och tar raska kliv framåt. Älsklingens sjukdom …

Fortsätt läsa

Kortisoneffekten

Kortisonet gör i alla fall det det ska. Idag har älsklingen kunnat äta hela sin skål med frukostflingor. Och en macka på förmiddagen. Och en lätt lunch mitt på dagen. Och en liten hemgjord hamburgare till kvällsmat. Riktig mat. Bra grejer. Om inte annat gör det ju liksom livet mer värt att leva.

Svälta tumörer och älskling

Och nu kommer de igen, de där kommentarerna i älsklingens flöde, kommentarer om att dra ner på socker och kolhydrater för att svälta tumörerna. Så här är det: På sistone har älsklingen nästan inte kunnat äta riktig mat alls. Han överlever på sjukvårdens specialutskrivna näringsdrycker och på enstaka risifrutti och liknande. Han typ svälter. Han …

Fortsätt läsa

Trött och ledsen

Idag är jag trött. Trött och med en vag ledsenhet som ligger under allting. Inatt har jag inte sovit så bra. Det tog evigheter innan jag somnade. Och sedan sov jag väldigt lätt, vaknade av minsta lilla, och kunde sedan inte somna om igen. Jag luktar sådan där speciell svett som det blir när man …

Fortsätt läsa

När han inte längre kan bära mig

I januari ifjol skrev jag den här texten. Anledningen till att jag skrev den var egentligen denna: En nätvän beklagade sig på att det inte fanns några bra män i världen, och jag betonade att det finns alldeles fantastiska män och att jag lever med och bor med och är gift med en av dem, …

Fortsätt läsa