Vissa dagar är jag extra glad att jag inte är bebisförälder längre. Idag är en sådan. Anledningen är den här ”nyheten” (just här är citatet hämtat från Sydsvenskan): Spädbarn bör sova i egen säng – och på rygg Spädbarn sover säkrast i en egen säng under de första månaderna. Och ryggläge i sängen är livsviktigt. …
Kategori: Hemskheter
feb 02 2016
Men det skär i hjärtat
Vissa stunder är det som att jag är på gränsen till att svära inombords över att jag träffat honom. Att jag förälskat mig i och gift mig med och skaffat barn med någon som ska gå och få cancer på det där viset. Idiotiskt att välja någon sådan. Tänk om jag hade valt någon annan …
jan 19 2016
Till slut finns bara tårar kvar
Jag försvinner ner i ett svart hål. För det finns liksom ingen plats för mig längre, ingen plats eller utrymme för att vara jag, fylla på mig, fylla på kraft. Bara utrymme för att hantera det som behöver hanteras för andra. Finnas för andra. Hjälpa andra. Finnas för ständig utryckning. Jag krymper undan. Tappar bort …
jan 13 2016
Allting är relativt
”Finns det människor som kan funka i sådana här situationer?” frågade en vän mig. Och alltså visst, det är jobbigt och eländigt. Jag vet att framtiden bringar elände, och det får jag liksom leva med. (Pun självklart not intended.) Och det är jobbigt att se älsklingen må dåligt, och det är jobbigt att inte kunna …
jan 13 2016
Vidare i dimman
Igår morse, när jag lämnat barnen på skolan och jag bestämt mig för att jag fick lov att sitta och jobba hemifrån en dag till, så satt jag sedan och grät en stund. Och jag grät mer sedan under dagen. En del i det var väl hemskheten i måndagens besked. Fast minst lika mycket var …
jan 11 2016
Cancer är liksom inget man kan säga ja eller nej till
Det är ett väldigt tjatande om att vi ska säga ”Nej till cancer”. I alla fall från Cancerfonden, som kör kampanjen. Det stör mig något oerhört. För man kan inte ”säga nej” till cancer. Visst, man kan försöka undvika sådant som ökar riskerna och istället göra sånt som minskar riskerna, men man kan aldrig utesluta …
jan 11 2016
Bowie och filmer och cancer
Egentligen var det filmer som introducerade Bowie för mig, och egentligen nästan utan att jag märkte det, liksom. Jag hade nog hört namnet innan, som man ju gör med en massa kändisar – man känner till namnet men förknippar det egentligen inte med något alls. Jag tror att Labyrinth var först av de båda filmerna. …
jan 10 2016
Det är alltid på nätterna
Jag är trött idag. Har väl sovit max fyra timmar, troligen mindre. Älsklingen har fortsatt må halvdant. Lite bättre ibland, sämre ibland. Helt klart sämre igår. Till kvällsmat åt han nästan inget. Sent på kvällen fick han i sig en mugg nyponsoppa. Sedan kom den upp igen. Och han ringde sjukvårdupplysningen och lyckades slutligen få …
dec 31 2015
Och så tar även detta år slut
Snart är 2015 slut. När jag skriver det här är det mindre än sex timmar kvar av året. På många sätt har det varit ett ganska förfärligt år. Värst på listan är förstås beskedet att min älskade man lider av obotlig cancer. Men hösten har också kantats av en allmänt besvärlig situation för vår yngste …
dec 28 2015
Mörker
Och jag minns mörka tider, mörkret som omslöt mig så totalt den där vintern för nu tjugo år sedan, det där mörkret jag trodde jag aldrig skulle kunna lyfta mig ur, det där mörkret som bara blev värre av de där Fontex-tabletterna läkaren skrev ut, på den tiden SSRI och liknande var alldeles nya i …