Kategori: Jag

Återfallsprevention

En av de saker jag bestämt mig för att göra idag, den första dagen jag jobbar 75% av min ordinarie arbetstid på jättejättelänge, var att återigen plocka fram och titta på det jag skrev ihop i vintras, i mallen från psykologen hos företagshälsovården. Jag klistrar in delar av det nedan. En del plockar jag bort …

Fortsätt läsa

Ha lite respekt för att jag faktiskt behöver ostörd tid

Torsdag förmiddag, den förste oktober, i Coronans år 2020. Som många dagar under de gångna åren, och som i princip alla arbetsdagar sedan i mars i år, jobbar jag hemifrån. Jag har fått iväg barnen till sina skolor och kommit hem och satt mig att jobba. Till skillnad från hur det mestadels varit de senaste …

Fortsätt läsa

Ensamhet och lathet och hjälp

Det är något väldigt pinsamt med att be om hjälp. Har man satt sig i skiten får man reda ut det. Har man skaffat hus och trädgård får man reda ut det. Har man skaffat barn så får man reda ut det. Att be om hjälp är ett nederlag. Be om hjälp kan man göra …

Fortsätt läsa

2020

Det är år 2020. Det är ett jättekonstigt år. Och jag har inte bloggat på evigheter. Jag har ju egentligen kommit fram till, tillsammans med psykologen, att jag borde blogga igen. Att det är en bra sak att skriva av mig, vädra tankarna, skriva ner dem. Men det är svårt att komma in i en …

Fortsätt läsa

Min son använder skärmar till det jag använde böcker till

När jag var barn så läste jag. Jag var ett sånt där barn som läste, läste och läste. Jag hade alltid en bok igång. Jag läste vid matbordet (fast mina föräldrar klagade på det). Jag läste på toa. Om vi fick i uppgift att läsa en bok i skolan så tog jag hem den och …

Fortsätt läsa

Stress

Första arbetsdagen efter semestern. Fortfarande sjukskriven. Jobbar fortfarande 1,5 timme om dagen. Ändå slår stressen till. Fastän det inte finns något att bli stressad över. Ångestältastress. I morse gick jag upp när jag kände mig lagom vaken. Min avsikt var att ta mig iväg så att jag kom till jobbet efter lunch. Trots det ältade …

Fortsätt läsa

Hänsyn

Plötslig insikt: Jag har lärt mig att alltid visa hänsyn till alla andra. Jag har lärt mig att aldrig förvänta mig att andra ska visa hänsyn till mig. Jag har lärt mig att om jag förväntar mig att andra ska ta hänsyn till mina behov, då är jag krävande och besvärlig. Om jag desperat påpekar …

Fortsätt läsa

Beredskap

En av de saker som stressar mig väldigt mycket, och sannolikt väldigt i onödan enligt de flesta, är beredskap. Inte beredskap som i krisberedskap eller väderberedskap eller beredskap för strömavbrott. Utan beredskap när det gäller det väntade. Vänta på någon som ska komma. Vänta på någon som ska ringa. Det kan vara någon som ska …

Fortsätt läsa

På ytan

Ledsenheten ligger ytligare än den brukar. Som en gäckande gråt precis under ytan eller nästan på ytan. Kanske är det ledsenhet som blivit över från de här jävliga åren. Kanske är det bara mitt själsliga vemod. Kanske är det oavsett vilket bra att den ligger och guppar på ytan. Jag vet inte om det beror …

Fortsätt läsa

Medicinbyte

Jag har gått på sertralin i många år. Först december 2006 till våren 2008, då på ganska hög dos (200 mg?). Sedan från… kanske hösten 2010? och fram till nu, på 50 mg. Eller, i slutet av mars i år höjde vi dosen till 75 mg. Och sedan för två veckor sedan sänkte vi till …

Fortsätt läsa