Kategori: Allvarlig sjukdom (cancer), död och sorg

Den stabila världen är borta

Jag tänker allt oftare på det här inlägget jag skrev för fem år sedan: Jag är född i miten av sjuttiotalet. Jag har vuxit upp i en värld som, från min horisont, varit väldigt stabil. Visst har samhället förändrats, tekniken utvecklats, politiken varierat (åtminstone eller framför allt på senare år). Men ändå, i huvudsak har …

Fortsätt läsa

Deklarationshelvete och dödsbyråkrati

Det är deklarationstider. Eftersom min man är död så behöver jag hantera inte en utan fyra deklarationer. Ja, för barnen får ju pension pga att deras pappa är död, och har alltså inkomster. Och min döde man behöver jag uppenbarligen fortfarande deklarera för. Hans inkomst kommer visst från några fonder. Och jag orkar inte kolla …

Fortsätt läsa

Nej, jag vill inte flytta

Då och då kommer frågan. Från folk på jobbet. Från mamma. Från andra. – Du har inte funderat på att flytta? Det de menar är väl att det skulle vara smidigare för mig att bo någon annanstans, till exempel närmre jobbet, givet omständigheterna. Det är en hemsk fråga. En fråga som liksom på något vis …

Fortsätt läsa

Julväntan i ensam själ

Idag gör själen ont. Och ja, till stor del hänger det nog samman med den stundande julen. Inte julen i sig, utan förberedelserna. Det är ensamt nog i vanliga fall, liksom. Delad glädje är dubbel glädje, säger man. Ensam glädje är knappt ens glädje, skulle jag vilja säga ibland. För så väldigt många glädjeämnen blir …

Fortsätt läsa

(Ingen rubrik)

Du kan väl komma tillbaka? Du behöver inte kunna *göra* saker. Det räcker bra att du sitter där i soffhörnet, dödssjuk och borttvinande. Du kan hålla om barnen ibland, lyssna på dem, lyssna på mig… Bekräfta mig och dem, stötta och vara bollplank. Och i övrigt bara finnas där.  

Uthusvind och skjortor

Vi fortsätter rensa. Mina föräldrar är här och hjälper till, och jag är i slutet av en förkylning och ganska orkeslös, men jag är med på ett hörn. Idag har jag och mamma rensat ut bland dina skjortor. De allra flesta vanliga skjortorna blir iväglämnade. Likaså ”snyggbyxorna”. Kvar hänger vad vi tror är frackskjortor, och …

Fortsätt läsa

Han är död så han är inte längre upptagen

Inatt drömde jag om älsklingen igen. En sådan där ganska konstig dröm, om en vardag som känns alldeles vanlig fastän allting är annorlunda mot hur det var eller är i den vakna verkligheten – massor med detaljer och förutsättningar som är fel fast rätt. Och då dessutom en sådan där dröm där älsklingen fortfarande lever. Och …

Fortsätt läsa

Använd dina hjärtan klokt

Det är den där rosa månaden. Så, här kommer några tips till dig som tycker illa om att cancer dödar en massa människor: – Gå på de kontroller som erbjuds via vården. Vissa sorters cancer kan då upptäckas i tid, och många sorters cancer har i så fall en ganska god prognos. (Inte alla. Vissa …

Fortsätt läsa

Begravningsbyrån och blomsterbutiken som månadspåminnelse om döden

Jag betalar räkningar. När man betalar räkningar i internetbanken så måste man anmäla eller registrera varje ny mottagare man ska betala till. Men när man väl anmält en mottagare så finns den kvar för tid och evighet. Det innebär att varje gång jag tittar i listan över betalningsmottagare, så får jag syn på blomsterbutiken jag …

Fortsätt läsa

Eller förväntas det vara en aha-upplevelse för en mamma till en trettonåring om det finns en pappa som också kan ta ansvar?

Jag är på vårdcentralen med ena sonen. Vi behöver boka en ny uppföljande tid. Jag får förslag på en tid. En tid den där enda dagen när jag räknat med att faktiskt få kunna ta mig in till mitt jobb, till kontoret, dit jag alldeles för sällan kan ta mig på grund av livets hopplösheter …

Fortsätt läsa