Category Archives: Trädgård

Potatislandsförberedelsegrävning

Planen för idag var att köra upp det som ska bli potatisland. Det lyckades bara sådär :-( Första steget för att komma dit var att gräva, alltså gräva bort en hel massa grässvål och kirskålssvål, och det tar ju sin lilla tid.

Inte minst när man har barnen med.

Vi deklarerade klart och tydligt att idag så var det detta som gällde, detta som skulle göras, och att det behövdes att alla skulle hjälpas åt.

Fem-snart-sexåringen högg glatt i. Hans krafter och ork och insats är inte alls så stora som han själv inbillar sig, men han har ett glatt humör i sammanhanget och pratar hela tiden på om hur bra han jobbar. Och det är ju å andra sidan ingen som förväntar sig att hans insats ska ge så stor effekt på trädgårdslandet – men han är verkligen med, både fysikt och i hjärtat.

Tioåringen däremot: så där sur som bara en tioåring kan vara. Det är SÅ synd om honom att han måste hjälpa till. Allt man föreslår honom att göra är SÅ tråkigt och jobbigt, och han beklagar sig så väldeliga, och det enda som kan vara värre än det mn först föreslagit är det man sedan föreslår som alternativ.

Det stjäl så oerhört mycket energi. Och tid. Men skulle man släppa efter och säga att okej, du slipper – för att man helt enkelt inte orkar gnället – så landar det i att han vill få spela datorspel istället. Eller TV-spel. Eller nåt annat sånt. Eller bara sitta slumpmässigt vid datorn i vilket fall.

Idag landade det istället flera gånger i att både jag och hans pappa bröt ihop i skratt. Ja, det är fel, men vad ska man göra? Det blir ju så oerhört fånigt till slut. Det är skratta eller gråta eller bli arg – nånstans ska ju frustrationen ta vägen. Och då blir han stött och argumenterar ännu mer om hur synd det faktiskt är om honom.

Jag funderade då och då på om han faktiskt skulle agera likadant om det faktiskt handlade om att vi MÅSTE odla vår mat, istället för att bara se det som ett trevligt tillskott.

(Det ska tilläggas i sammanhanget att tioåringen vill att vi ska odla. Han har massor med idéer om saker han tycker vi ska odla och greja med i trädgården. Massor med projekt. Han är bara inte så på för att göra jobbet.)

Nå. Vi grävde och grävde och grävde. Men vi hann inte klart. Så det blev aldrig kört jordfräs, och det känns lite surt.

För på eftermiddagen (efter lunch på bland annat hemgjord pasta och pesto gjord på färsk mangold från trädgården) så fixade vi lite med cyklarna, och sedan cyklade hela familjen till affären och handlade.

Det innebär att vi i alla fall har fått motion idag, både av grävande och cyklande.

Idag har jag jobbat på att förbereda det som ska bli årets potatisland

Det innebär att jag jobbat på att tömma och få undan de odlingslådor som står på den delen. Det vill säga rensat ogräs och lassat jord och kört iväg till andra ställen i trädgårdslandet. (För att göra det fick jag först tömma skottkärran på aska, som fick hamna hos hallonen.)

Och så behövde resterande jordärtsskockor skördas (eftersom de stod i kanten av det område som ska bli potatisland). Så jag grävde upp dem och lassade i skottkärran som blev om inte full så i alla fall en god bit på väg. Efter en del funderande kring hur vi skulle hantera alla dessa skockor så ställde jag mig grovsköljde dem i omgångar (det är mycket svårare att få rent dem om jorden hinner torka fast). Sedan funderade vi lite till, och kollade runt på vad som verkade vettig förvaring, och sedan la vi dem i en stor plastlåda, bar ner den i matkällaren och öste på köpejord från en säck (den jorden går ju att använda sedan ändå).

De tvättade skockorna (efter att vi hade tagit lite av dem till lunch) vägde 13,6 kg.

Nästa steg i att fixa potatisland är att ge sig på grässvålen. Och när vi kört upp den kvadranten kommer trädgårdslandet att vara ”helt”.

Jordärtskockor

Blåst, vår, omskolning och sådd

Det sades att vintern skulle komma tillbaka. Att det skulle bli kallt igen, och kansek till och med snö. Fast det enda som har hänt är att det blivit några grader svalare, och att det började blåsa en massa. Och visst, blåst har ju varit en ganska markant bit av den så kallade vintern den här gången. Men ändå. inte är vintern tillbaka för det. Och ja, under den kommande veckan ska det komma en del regn och vara kallt ett par nätter, men som sagt var, det betyder inte vinter eller ens ”bakslag”, bara vanliga vädervariationer.

Det har varit soligt och fint idag, fast som sagt var rejält blåsigt. Så vi väntade med det här att försöka börja få ordning på trädgårdslandet. Fast jag var ute en runda i trädgården, utan jacka, och trots den kraftiga blåsten var det riktigt skönt.

Vi har istället ägnat oss åt inomhusförberedelser av trädgårdssäsongen. Planterat om den första omgången tomater, chili och paprika samt tiåringens första gurkor för i år. Sått en hel pluggbox med tomater (Naranja, Vinbärstomat, Chilega, Ildi, Stupice, Taxi, Alaskan Fancy och Sibirjak) och en till med chili och paprika (Lipstick, Apple, Sweet Nardello, King of the north, Espelette, Beaver Dam och Sarit Gat). Och squash i roottrainerns (Cocozelle och Gold Rush). Och en ensam Sherpa-gurka i en kruka.

Och jag har grovstädat på glasverandan och flyttat ut potatisgroddningen dit. Mest för det här med att lyckas få utrymmet härinne att räcka till allt…

Potatisgroddning

Idag har jag lagt en massa potatisar på groddning. Eller hur man nu ska se det.

Vi la en första omgång potatisa på groddning för en dryg vecka sedan: ett nät (1 kg) nyköpta Timo-sättpotatisar.

Det jag gjorde idag var att jag plockade upp resterna från fjolårets skörd från matkällaren, för att de ska få ligga och grodda sig uppe i ljuset. Det är en salig blandning av potatisar. Av vissa sorter har vi sparat de allra flesta potatisarna till sättning. Av andra sorter är det mest de som känts lite fånigt små att äta som blivit kvar. Av vissa är det massor, av andra enstaka. (Flest mandel, färst Mayan Queen, tror jag.) Men gemensamt för dem alla är att de redan skickat ut långa gängliga groddar. Så de blir väl lagom chockade när de nu kommer upp i dagsljus. Ja, ja, det ordnar sig.

Totalt sett har vi i alla fall… oändliga mängder sättpotatis :-) Långt mycket mer än vi får plats med, tror jag. Men det problemet väntar vi med att lösa tills vi hunnit förbereda landet.

(Övriga sorter: Princess, Salad Blue, Jämtländsk vit, Rödbrokig svensk, Violette, Maris Per. Och så har jag säkert glömt nån ändå.)

Trädgårdsarbete

Vi skaffade ett par plåttunnor för ett tag sedan. En ska bli vattentunna, eftersom vår plastvattentunna sprack i botten ifjol. Den andra har fått bli eldningstunna. För det börjar bli knepigt att elda i trädgårdslandet, när det går bärbuskar rätt igenom på ena hållet och sparris på andra ledden. Och vi behöver bli av med en massa ”ris” (klippta pinnar från häckar etc), både från den här säsongen och förra, och jag är inte helt förtjust i att köra iväg med allt, för då tappar vi ju massor av trädgårdens näring.

Vid det här laget har vi hunnit elda undan ett par omgångar och producera en hel del aska, som ska hamna i hallonland och trädgårdsland. Vi har också klippt en del häckar.

Härinne växer första lilla omgången tomater, chili och paprika. Och Timo-potatisar ligger och groddas.

Fläckig och ful och alldeles underbar

Ikväll har jag lagat underbar palsternackslåda på palsternackor jag grävde upp ur trädgårdslandet för några dagar sedan.

Jag tycker det är en fantastisk känsla att kunna laga mat av egen nyupptagen skörd i slutet av februari.

Men förmodligen finns det inte en enda handlare som skulle våga försöka sälja så ”dåliga” palsternackor som de här. Fula märken i skalet, dåliga längst upp, och med en hel del ”maskhål” som behövde skäras bort.

*tänker tankar om vår tids bortskämdhet*

Vårröjning

Det känns lite udda, men plötsligt är vi där igen och planerar matsedel utifrån vad trädgåren ger :-) För en vecka sedan grävde jag upp ett (ett!) stånd jordärtsskockor, och vi har redan ätit soppa två gånger av det och har kvar till en middag till. Dessutom har jag idag grävt upp kvarvarande palsternackor ur landet, eftersom bladen hade börjat växa igen nu, så någon dag i veckan blir det palsternackslåda. Och mangolden är grön och fin och kan också börja användas igen.

Idag har vi varit ute i trädgården hela familjen, inklusive mina föräldrar. Samlat skräp som ska köras iväg, samlat gammalt ris som ska brännas, grävt kirskål och röjt och haft oss. Och jag har klippt färdigt almhäckarna runt kaffegrottan. Det känns lite bättre än igår, när den eviga känslan av att det bara finns röra och skräp överallt tog knäcken på mig.

Och ja, det är vår på riktigt. Drillande lärkor. Rejält blommande snödroppar. Krokusar. Och framför allt känslan.

Och jo, det är rätt tidigt.

(Och det som egentligen är mest märkligt med den gångna vintern är inte att det var lite snö eller lite kallt, men att det varit så få nätter när det varit frost. Det är en sak att det inte är kallt på dagarna, men man brukar behöva skrapa rutorna på morgnarna. Det brukar vara is på vattenpölarna på morgonen. Och så vidare. Det där hoppade vi också nästan över den här vintern…)

När ljuset äntligen vinner över mörkret och livet återvänder

Vintern är tärande.

Mörkret. Ja, framför allt mörkret. Och bristen på lust att gå utanför huset.

Visst, det är dubbelt. Jag gillar mörkret, det är mysigt och så. Under förutsättning att man typ kan gå i idé. Men samtidigt finns ju kravet på att hålla igång den vanliga tillvaron, med jobb och annat.

Och under de förutsättningarna blir mörkret egentligen mest bara förlamande.

Det är plågsamt att behöva släpa sig upp på morgonen när det fortfarande är mörkt. Och att behöva köra upp barnen när man själv knappt klarar av att ta sig ur sängen.

Mörkret suger bort all energi. All inspiration. All lust att göra saker. Till slut känns det som att det enda som jag kan komma på att göra är de där sakerna som måste göras. Disk, tvätt och städning. Mördande tråkigt.

Försöker komma på vad det egentligen är jag brukar vilja göra. Men även om jag kommer på sakerna, så hjälper det inte. Mörkret är i vägen. Och då inte bara som årstidsbunden melankoli, utan även rent praktiskt. Det är inte lockande att dra igång projekt med målning och annat när det är mörkt och kallt och trist utanför. Alla roliga projekt kräver utomhuset. Det ska hämtas färg och verktyg i uthuset, det behöver flyttas om saker och frigöras plats och det går lättare om man kan involvera utomhuset. Ska man såga eller måla är det mycket enklare att stå ute på backen än inne i trånga rum. Det kalla, mörka utomhuset hindrar min kreativitet. Och trädgården, detta livgivande och inspirerande att hänge sig åt eller åtminstone fördrivande av tid, är utom räckhåll och ligger i vintervila. Och nej, det ger inget att sitta och planera sommarens odlingar och sånt. Jag vet vad jag vill och ska göra. Att sitta och planera ökar bara frustrationen.

Det som blir kvar av livet är mörker och den aldrig sinande strömmen av disk.

Ja, och så datorerna. Facebookande och bloggande och liknande. Och spel, datorspel och TV-spel för barnen. Fast det är ju fult och fel, sånt ska man inte ägna sig åt. Moraliskt förkastligt skriker hela vår samtid. Man ska vilja gå ut och ägna sig åt utomhusaktiviteter fastän det är mörkt och tråkigt, och skämmas för att man fördriver mörker med skärmar.

 

Och så stiger temperaturen sakta. Ljuset vänder tillbaka. Solen finns där! Och fåglarna som kvittrar! Plötsligt finns livet igen. Plötsligt tar inte världen slut vid fönsterglasen som reflekterar disken och gör den dubbelt så stor, utan jag kan se utomhuset igen. Jag kan fly inomhusets tråkigheter genom att ta en sekatör och gå ut och klippa häckar. Och jag mår så bra av det. Även om det är ett ändlöst arbete så är det ändå så att varje litet klipp är ett litet steg i rätt riktning och en känsla av att jag gör något som bär framåt.

Första fröerna för i år i jorden

Jag och femåringen har sått. Paprika (tre fröer Apple, tre fröer Lipstick, två Sweet Nardello), chili (fyra fröer Espelette) och tomat (fyra vardera av Sibirjak och Stupice). Med planen att dessa sedan ska kunna sättas ut på glasverandan och agera tidigskörden.

Fröbeställning

Häromveckan satt jag och gick igenom vad vi har för fröer och hur mycket av varje sort. Idag har jag och tioåringen gått igenom vad vi behövde beställa.

”Behövde” är ju en sanning med modifikation… Men alltså, även om man har massor med tomatsorter så kan man väl få testa ett par nya sorter varje år? Lite kul ska man ju ha.

Det innebär att jag nu skickat iväg en beställning på

Morot Amsterdam Forcing
Morot Autumn King
Paprika Lipstick
Paprika Sweet Nardello
Paprika Apple (odlat innan; fröerna nästan slut)
Körsbärstomater Naranja
Högväxande tomat Alaskan Fancy
Sommarsquash Cocozelle
Sommarsquash Gold Rush
Majs Double Standard (odlat innan; fröerna slut)
Majs Painted Mountain (odlat innan; fröerna slut)
Majs White Selection (popcornmajs)
Dill Vanlig
Broccoli De Cicco
Gullök Rijnsburger
Rödlök Red Baron
Chilipeppar Beaver Dam
Grönkål Baltisk Röd
Majrova Guldboll
Svedjerova
Brytböna Provider
Bondböna Express

#nörd