Category Archives: Trädgård

Torrt, kallt och blåsigt

Av de rätt många millimeter regn som hade utlovats den här helgen har det kommit 1,5. Samtidigt har det blåst massor, så sammantaget är det nog snarast torrare än innan.

Ett riktigt regn skulle verkligen behövas.

Mina stackars bönor som kom i jorden för två veckor sedan hade ju visserligen ordentligt varmt i början, men förmodligen för torrt (jag borde nog ha vattnat ännu mer), och sedan har det alltså varit både för kallt och för torrt. En enda böna har kommit upp, och några enstaka ärtor. Det känns inte särskilt lovande…

Sammetsmattor i ljusgrönt

Jag njuter av omgivningen nu. På fälten runt vårt hus har säden börjat gå upp i ax. Jag älskar när säden först börjar gro och de svarta fälten börjar skifta svagt i grönt. Men när det sedan tagit fart och växer så är det mest bara tråkigt grovt mörkgrönt gräs under en ganska lång tid. Tills nu. På bara några dagar sker ett omslag, när axen börjar titta fram. Kornets ax sticker fram med sina långa strån och bildar en ljus lätt gulaktigt grön sammetsmatta. Och rågfältet antar en mer blågrön nyans med inslag av grått, medan rågens lite stickigare strån dessutom får en anstrykning av rosa.

Det är magnifikt i sin rena enkelhet.

Hemma i trädgården blommar syrenerna rent överdådigt (även om en del börjar vissna nu). Pionerna har börjat slå ut och trädpionen blommar för första gången. Bland det höga gräset, där krokusarna tittade upp i mars, blommar nu kattfot och prästkragar, och backsippan har fått sina vackra fröställningar. Tulpanerna sjunger på sista refrängen och gullvivorna har blommat färdigt för i år.

Pallkragar och trädgårdsland

Jag ställde ut andra/sista omgångens tomater över dagen då på helgen för en och en halv vecka sedan, för att börja utehärda dem. Men det var så varmt och skönt så framåt kvällen bestämde jag mig för att faktiskt plantera åtta av dem (och en köpt squashplanta) i en av pallkragarna. Det har de inte haft något alls emot, de verkar knappt ha reagerat på att de kommit ut, och i så fall bara positivt. Jag har tänkt göra likadant med resten av tomaterna, men då måste vi först fylla den tredje pallkragen med jord, och det har vi inte hunnit. Och nu är det inte lika varmt och skönt, så nu är det nog inte läge att plantera ut tomater.

Frilandsgurkorna som jag satt i en pallkrage ser också ut att må helt okej, om än inte lika fantastiskt som tomaterna.

Den helgen sådde jag även en del i landet. Mangold, broccolirybs, majs och en del ärtor har kommit upp, men bönor och de flesta av ärtorna väntar jag fortfarande på. Nå, det beror ju i alla fall inte på att det varit för kallt – det har ju varit högsommarvärme fram till och med i måndags. Däremot har det varit dåligt med nederbörd.

Vi har skördat lite också :-) Några rädisor, lite rucola, och en Sherpa-gurka från krukan på verandan.

 

Oplanerat åldrad grästrimmer…?

Igår gick trimmern av.

Ja. Du läste rätt.

Jag höll på och klippa (kan man kalla det så med trimmern? tveksamt) när den liksom fastnade i lite gräs och gick av. Eller, jag vet inte ens om den egentligen fastnade, det var nog mer som det såg ut.

En bit under det nedre handtaget sitter liksom en ”knöl”, en nod, en skarv (eller egentligen inte?). Där gick den av. Det ser ut som materialutmattning.

Den är inte helt av, den sitter fortfarande ihop på en liten bit. Och funkar fortfarande. Ja, bortsett från att det inte går att använda den, då.

Jag funderar på silvertejp. I alla fall så länge. För på längre sikt är det jobbigare. Då måste vi ju ta ställning till vad vi ska ha istället för den här. Och det är alltid svårast att välja när det inte finns något bra val utan valet står mellan olika varianter av dåligt och man ska komma fram till vilka dåligheter som väger tyngst.

Experiment: kryddig rabarberdricka

  • 6 stjälkar rabarber (ca 360 g), skärs ganska tunt
  • 1 blad spansk körvel inkl stjälk, skärs ganska fint
  • 2 små ekologiska citroner, skrubbas och skivas sedan tunt
  • 1 kanelstång
  • 2 krm hela kardemummakärnor
  • ½ dl mörkt muscovadosocker

Lägg alltsammans i en gryta. Häll på kokande vatten så det täcker (det var mindre än en liter). På med lock. Låt svalna och ställ sedan kallt.

Om ett par dagar silar jag av och provsmakar :-) (Påminn mig gärna om att meddela resultatet.)

Kompost, ogräs och syren, syren, syren

Så vad har jag gjort idag då…?

  • Hackat ogräs i trädgårdslandet.
  • Vattnat tomaterna.
  • Klippt uppslag i häckarna (mer om det längre ner).
  • Röjt/rensat lite mer i örtagården.
  • Nästan fyllt komposterna.
  • Ja, och så lite annat smått och gott ;-)

Jag blev lite inspirerad av den fina kompostjorden vi fyllde pallkragarna med i förrgår. Så efter att de senaste åren ha dumpat ogräs lite varstans (till exempel mellan äppelträden) på grund av platsbrist i komposterna fick jag nu ett ryck och la snällt och duktigt ogräs, buskklipp och annat i komposten under dagens arbete. Bland annat har jag faktiskt stått och klippt en liten del av pinnhögen från vårens häckklippningar i mindre bitar för att kunna lägga i komposten. – Men säg den glädje som varar. Nu är de två kompostfack som är tillgängliga så gott som fulla igen.

Finns det nåt sätt att beräkna hur mycket komposteringskapacitet man behöver per kvadratmeter tomt? Jag kan ju konstatera att våra tre fack trädgårdskompost, plus en extra i örtagården, räcker absolut ingen vart alls för vår tomt på knappa 2000 kvadratmeter.

Ja, och så det här med uppslag. Det är nog det absolut tråkigaste trädgårdsgörat…

Vi har ju en hel massa syrener. Syren är en av de växter som bildar stommen i våran trädgård, kan man säga. Det är syrenhäckar men också syrenträd. Vackert och trevligt och väldoftande. Men. Syren är väldigt bra på att sprida sig. Väldigt. Skickar utlöpare av bara helvete. Alltså kommer det upp syrenskott typ överallt. I gräsmattorna runt syrenträden. I gräsmattan längre bort. I rabatterna. I buxbomshäckarna (som ju är en annan av stommarna i vår trädgård). Speciellt och jättegärna långt in i buxbomshäckarna, där det är omöjligt att klippa bort ordentligt.

Ja visst, man borde gräva upp, inte klippa ner. Teoretiskt sett skulle det förstås vara möjligt i gräsmatta och rabatter (om än inte i praktiken). Men nere in under skitgamla buxbomshäckar? Självklart inte ens teoretiskt möjligt, om man inte vill ta död på både buxbomen och sig själv.

Alm är en annan viktig stomme i vår trädgård, i form av häckar. Och uppslag i andra häckar (buxbom) och buskar (till exempel schersmin). Var det någon som trodde att almen var hotad, på grund av almsjukan? Ha!

Ja, och så har vi snöbär. Egentligen inte alls en stomme i vår trädgård, även om det nog funnits mer avsiktliga och samlade häckpartier en gång i tiden. Nu är den en del av vissa syrenhäckar. Och så kommer den förstås också gärna upp i buxbomshäckarna, i rabatterna och på andra olämpliga ställen.

Det här är ett sånt där jobb som man inte kan göra klart. Om jag så hade all tid i världen så skulle det inte gå att bli klar. Alltså måste man lägga sig på en lagom nivå. En lagom nivå av fusk, som typ handlar om att det inte ska sticka upp alltför synliga uppstickare i toppen på buxbomshäcken. För det är då det 1. bli fult och 2. påverkar buxbomen genom att tränga undan den. Att det sedan finns syrener, snöbär och alm som står och stampar nere i buxbomn får man leva med, om man inte ska bli helt knäpp. (Och samtidigt är det skitjobbigt att göra saker så halvdant.) Det blir liksom att hålla det på en estetisk nivå istället för en ordentlig nivå.

Jaha, det är väl ungefär vad jag gjort idag. Vädret har varit småkallt, småregnigt, småblåsigt, och först framåt sena eftermiddagen lite småskönt och med en liten tendens till sol.

Man ska inte döma hunden efter håren

För några år sedan fick jag en sekatör av min kusin. En blommig sekatör. Till på köpet låg den i en snygg kartong; jag tror till och med att det stod nånting om Victoria & Albert museum eller nåt sånt på förpackningen. Jag tackade snällt men tänkte i mitt stilla sinne att den där är nog inte mycket att ha. (Min kusin har ingen trädgård och jag förväntar mig inte på något vis att hon kan något om sekatörer.)

Det är nog den bästa sekatör jag haft. Definitivt den jag använder hela tiden.

Men trots sin blommighet så lyckas jag min vana trogen förlägga den överallt. Jag tycker att jag lägger den på fullt synliga och bra ställen, men den syns faktiskt inte förrän man kommer jättenära. Märkligt sånt där.

Så nu ligger den nånstans därute. Jag hittar den inte. Nå, jag har hittat den till slut alla andra gånger idag, jag hittar den nog imorgon också…

Det är bara att börja :-)

Jag fick en kommentar innan idag:

Wow, jag vill också vara sådär pysslig med växter, men det har aldrig hänt.. varken bakar, syr, sår, eller nåt :(

Och jag började fundera. Har jag alltid varit så pysslig (om nu det är ordet)? Nej. Verkligen inte. När jag var liten hade jag ett litet litet trädgårdsland, och där frodades ogräset. Jag tyckte det var skittråkigt att rensa och greja.

Intresset väcktes när jag gick i trean på gymnasiet, tror jag. Jag bläddrade i en örtabok hos mormor, och blev nyfiken. Jag skaffade lite fröer och plantor och snodde en del av trädgården. Men det började stillsamt och försiktigt, det tog tid innan det tog fart. Och jag kunde inget innan. Det var för att jag ville jag började – inte för att jag kunde. Jag lärde mig för att jag ville göra det här.

Samma sak var det med att sy. Visst, syslöjd hade jag ju som alla andra. Där lärde man sig att sy efter ”regler”, så som det skulle vara. Inte att skapa själv, tänka själv, förstå och kunna.

Men så kom jag till en fas i livet när jag ville ha kläder som inte alls fanns att köpa. Och då fanns inget annat val: jag fick sy själv. Då var jag 12-13 år. Så jag experimenterade, och tog hjälp av mamma. Och lärde mig massor. Lärde mig att konstruera (om än inte alltid noga, perfekt och korrekt) och åstadkomma det jag ville.

Förmågan kommer av en vilja och av modet att försöka. Vill man tillräckligt mycket och vågar försöka, misslyckas, och försöka igen, så har man goda chanser att lyckas. I många sammanhang.

Tomaterna utflyttade och ombäddade, nu hoppas jag på en mild natt

Dagen började lite segt. Visserligen vaknade jag i vettig tid (typ halv-kvart i åtta) och kände inget direkt behov av att sova vidare. Men efter frukost hade jag ändå svårt att komma igång. Jag gick som katten runt het gröt. För idag tänkte jag få ärtor och bönor i jorden. Och då behövde jag ju ta en massa beslut. Bestämma mer exakt var och hru och så. Och beslut är svårt. Speciellt när man har all tid och möjlighet att ta besluten själv och inte måste ta hänsyn till någon annan och inte heller störs av någon.

Jag började i alla fall med att köra lite grästrimmer, och tog sedan ett varv med hacka i trädgårdslandet innan jag kom till bönbeslut. Sedan petade jag ner höga ärtor i jorden och la alla bönsorter i blöt, samt sådde två rader låga ärtor, två rader mangold och en rad broccolirybs. Senare idag har jag petat ner de blötlagda bönorna.

Det blir alltså höga bönor (Prizewinner och Neckargold) och ärtor (Sugar snap) runt varsin (totalt tre) tipis. Dessutom låga bönor (Mont d’Or, med fantastiska svarta fröer, och Dragon Langerie) och ärtor (Little Marvel).

Jag har också planterat ut gurkorna i en av pallkragarna, ställt ut de uppdrivna Prizewinner för att vänja sig vid utomhuset, och petat ner en ny omgång majsfrön bredvid de utplanterade halvdöda, sönderblåsta plantorna.

Större delen av resten av dagen har jag ägnat åt tomater, paprika och chili. Någon galning här har drivit upp löjliga mängder tomater ;-) Så jag har planterat och planterat… De som stått på verandan var nu så stora att det var väldigt svårt att plantera om dem. Och krukorna räcker ju aldrig, även om jag skaffat fler. Men nu är i alla fall all tomaterna från verandan satta i större krukor, eller har fått påfyllning med lite extra jord i några fall, och allesammans är utställda vid uthusväggen, på den vanliga tomatkrukplatsen. Jag har ”bäddat in” dem i fiberduk som jag fäst i vindskivan ovanför och hopas på milda nätter det närmsta.

De tomater, paprikor och chili som stått i halvstora krukor inne i huset har fått flytta till lite större krukor och ut på verandan. Och sista omgången tomater får tåligt vänta ett tag till; de lär hamna i en pallkrage, för nu är alla stora krukor slut.

Jag är också ganska slut. Det blev inte mat förrän vid nio, jag hade inte tid, liksom.

Solsäkra kläder?

För ett tag sedan fick jag reklam av nåt klädföretag (jag minns inte längre vilket – jag slängde nämligen reklamen) om ”solsäkra kläder”. Ja, det stod så på omslaget med stora bokstäver.

Så vad menas med det? Tja, det rimliga antagandet vore väl att det skulle vara kläder som gjorde det säkert att vistas i solen. En snabb blick på utsidan och ett snabbt genombläddrande uteslöt den förklaringen. Det här var snarast motsatsen.

Den andra möjliga förklaringen skulle kunna vara att det är kläder som faktiskt tål solen – som alltså inte blir solblekta eller liknande. Men hade det varit förklaringen så hade det förmodligen stått något mer om det någonstans?

Nej, förmodligen handlade det snarast på något vis om kläder som skulle exponera en maximalt för solens strålar? Eller, jag vet inte, det verkar ju väldigt korkat, men det såg så ut… Det är väl jag som inte fattar i vanlig ordning.

I alla fall, det där går jag och tänker på nu när jag hackar ogräs i trädgårdslandet. Solsäkra kläder, det är vad jag skulle vilja ha. Kläder som är anpassade för att vara i solen. Långärmat, inte urringat, gärna lite ståkrage. Men samtidigt luftigt och svalt. Gärna lin. Enkla, sköna kläder.

Men nä, det är ju inte sådant klädbranschen satsar på. Är det sommar och sol så ska man vilja exponera huden.