Etikett: ångest

Ångest

Jag är sämst i världen på att hantera diffusa märkliga symptom utan klar diagnos (men med många möjliga läskiga diagnoser). Sämst i världen på att hantera ångest.

åsså var de fyra

Vilken ångest jag haft. Vägt för och emot. Risken för att utlösa någon autoimmun sjukdom. Risken för att han ska drabbas av någon av de läskigare biverkningarna. Man har ju läst om dem som fått märkliga utslag, kaskadkräkningar, en veckas krupphosta. Rädd att vara den som orsakar honom livslånga men av ena eller andra slaget. …

Fortsätt läsa

Jag lutar starkt åt vaccinering…

Min man har letat reda på följande åt mig: (Nedanstående två ”om” är länkar – fast det inte syns…) Om skvalen Om att vaccinera mot influensa Och ja, nu känns det lite tryggare… Bara för det dyker det upp annat att noja sig över Träffade en jobbkontakt ochan hade ställt fram te åt mig. Sedan berättade …

Fortsätt läsa

Ångest ångest är min arvedel

Det är ett helvete. Vaccinationerna av förskolebarnen sker den kommande veckan här. Jag ser det som en lose-lose-situation. Hur jag än gör gör jag fel. Vilket val jag/vi än gör så är det fel. FEL FEL FEL. I vilket fall som helst så härskar värstascenarion. Främst rör det förstås äldsta barnet. Minstingen är för liten …

Fortsätt läsa

Ångest och ansvar

Det är påfrestande ibland att leva med ångest och med en överdriven ansvarskänsla. I tisdags när jag var på väg hem från jobbet, gick jag som vanligt genom ett köpcentrum (som ligger på vägen). Man möter en del människor då. Just när jag befann mig jämsides med en mötande människa – han befann sig ungefär …

Fortsätt läsa

Ja, jag har influensaångest

Jag har generaliserat ångestsyndrom. Jag oroar mig för saker. Jag vill inte dö i ”den nya influensan”. Jag vill inte heller att min sambo eller mina barn ska göra det. Jag är rädd. Jag vill inte att någon av oss ska vara den där futtiga halva procenten som dör. Nej, risken är inte stor. Men …

Fortsätt läsa

Nedgång och förfall

Ibland undrar jag om hela jag, kroppsligen och själsligen, ska kajka ihop.   Nacken och huvudet bråkar igen. Annars har det liksom varit helt OK med den – lääänge.   Genom hela graviditeten – det var bara lite grann på slutet jag märkte av det, och med tanke på hur jäklig graviditeten var så får …

Fortsätt läsa

Vånda

Jag läser om forskning med SSRI på möss under graviditet och ”amning” – om att mössen får problem med depression efter könsmognad/när de blir vuxna. Läser och våndas. Har jag ändå gjort fel? Ska jag leva med oron tills han blir vuxen, oron över att kanske ha orsakat framtida depressioner hos honom genom mitt själviska …

Fortsätt läsa

Tågångest

När tåget rullar in på stationen, bromsar det ganska kraftigt. Kanske är det också så att personen i sättet bakom lyckas dunka in sin väska i mitt  ryggstöd – jag är inte säker. Det känns i alla fall som en rejäl knuff/dunk i rygg och nacke på mig. Det väcker minnen. Den där gången, för …

Fortsätt läsa

Dunka till sig själv i nacken – hur smart är det på en skala?

Skulle rätta till gummibandet i håret. Tog loss det, sträckte upp armarna bakom nacken för att töja ut gummibandet – och gummibandet gick av. Som gummibandseffekt (av gummibandets kraft) åkte mina händer ner i nacken på mig. Alltså: jag slog till mig själv rejält i nacken. Ja, det gör lite ont. Gummiband. Pisksnärt? Skada? *noja*