Etikett: sociala medier

Jaha, nu är visst sociala medier av bara av ondska igen?

Jaha, nu är vi där igen. En av mina kontakter på facebook – en person jag aldrig skulle ha träffat på om det inte vore för sociala medier, en person jag nog aldrig ens träffat i verkligheten men ändå samarbetat massor med i ideella sammanhang – länkar en artikel i DN. En artikel jag inte …

Fortsätt läsa

Anonymitetens goda sida

Anonymiteten är på tapeten, allt som oftast kan man väl säga. Anonymiteten på nätet. Anledningen till det är förstås att många gömmer sig bakom anonymitet. Troll av olika slag, som snackar skit och drevar och hotar. Och ja, det är problematiskt. Fast problemet är ju inte anonymiteten utan vad folk använder den till: att de …

Fortsätt läsa

Sanne

Jag tror att det var redan under den där månaden vi mejlades vid (det måste det ha varit, även om jag inte har det mejlet kvar?), innan vi blev ihop, som jag påpekade att han kunde kalla mig Sanne. För det gjorde familjen. På den tiden var det verkligen bara familjen som kallade mig Sanne. …

Fortsätt läsa

Bow to no one

Igår brottades jag med att se mitt eget värde. Idag fick jag en fantastisk #ffse på twitter: https://twitter.com/The_CrimsonAnna/status/840130907168108544 Och det värmer något så förbannat. Dels att någon tycker att jag är värd att nämnas i det sammanhanget, på det sättet och med den gif:en. Dels för att det där är en scen som… hur ska man …

Fortsätt läsa

Osammanhängande och meningslöst om fokus och principer

Jag sitter och jobbar. På grund av livet och rådande omständigheter i nuläget jobbar jag tre timmar om dagen. Nästan alltid på distans, hemifrån, från matbordet. Det är nästan aldrig tre sammanhängande timmar. Någonstans förbi mitten av den där tiden behöver jag nästan alltid hämta barn på skolan och får oftast ett längre avbrott. Tre …

Fortsätt läsa

Att våga visa svaga sidor

Det sägs ganska ofta att folk visar upp en väldigt anpassad bild av sitt liv i sociala medier. Glassiga semesterbilder, god mat, lyckliga barn och annat sånt där. Mycket positivt, väldigt lite negativt. Det där är inte en bild jag känner igen mig i: i mina flöden är det tack och lov mycket vardag och …

Fortsätt läsa

Älskade twitter

Twitter. Twitter är en egen värld. Och ändå inte. På twitter har jag vänner. Riktiga vänner. Vänner som bryr sig, vänner som lyssnar, vänner som jag kan bolla saker med. Vänner som stöttar, vänner som ger mig nya infallsvinklar. Vänner som lär mig helt nya saker och ger mig förståelse för nya saker. Vänner som …

Fortsätt läsa

Ibland tror jag att allt som får människan att stå ut är dåligt

Stundtals tror jag att jag överlever huvudsakligen på notifieringar. På kommentarer i bloggen. Notifieringar på facebook och mentions på twitter. På den där lilla kicken det ger att någon velat säga mig något. Bekräftelse. Bekräftelse på att jag finns och lever, bekräftelse på att någon ser mig, bekräftelse på att jag inte är ensam. Eller …

Fortsätt läsa

Förresten fortsätter jag att plåga dina vänner

För när jag nu lagt upp ett fotoalbum med bilder på verandan och vardagsrummet (för att någon frågade hur det såg ut för att kunna komma med synpunkter på planen) så la jag med dig som medskapare till albumet. Det vill säga alla bilderna kommer att vara synliga även hos dina vänner. Ja, man kan …

Fortsätt läsa

För övrigt så är det ett så tröttsamt exempel på det här fokuset på att all tid ska vara kvalitetstid

En liten bit av samma citat som i förra inlägget igen: En vuxen spenderar ungefär 75 minuter per dag på Facebook, men bara 17 minuter fokuserat på sina barn. Ja. Det där kan mycket väl vara olika saker. Tiden vid facebook kan vara fokuserad tid, tid som man diskuterar med vänner om viktiga saker. Men …

Fortsätt läsa