Jag har spacklat golvet en gång till – eller, ja, de allra djupaste groparna 
– de där som är så djupa att de efter förra gångens spackling så ut som insjunkna spruckna kratrar 
Och så har jag börjat shellacka golv. (Därav rubriken ) Första golvet var hur lätt och trevligt som helst. Få kvistar men stora och distinkta i färgen. Andra golvet var inte alls lika kul 
Det golvet består huvudsakligen av andra brädor – annat träslag, tror jag bestämt. Mindre kvistar, många riktigt pyttiga – ocj jääättemånga. Dessutom betydligt mindre distinkta i färgen. Så innan jag kommit halvvägs på det golvet, bestämde jag att nu fick det vara kväll