Nu kan jag inte längre få på mig vanliga jeans när de är tvättade – inte ens de som faktiskt ”normalt” är lite lösa i midjan och som alltså funkat lite längre. Så på annandagen begav vi oss till rean, och jag köpte ett par mammabyxor – som jag sedan åkte raka vägen hem och satte på mig 
Annars känns det lite smådeppigt i största allmänhet. Inget särskilt, egentligen. Men när man mest varit trött och illamående och inte orkat något på hur länge som helst och inget känns kul för att man mest bara mår dåligt, så blir det till sist ganska eländigt. Och sambon blir förstås slutkörd och oinspirerad, eftersom han drar den tunga lasset för tillfället och får göra massor eftersom jag knappt orkar. Och Simon är snart fyra år och tycker allt är tråkigt och vill att allt ska göras som han vill. Och mitt i detta försöker vi orka ta hand om ungefär ett halvår av upplagrad oordning – saker som borde ordnats och fixats och grejats med för länge sedan men som nedprioriterats.
Utanför fönstret har vi ett kallt decemberregn och blåst…