Inatt råkade jag för övrigt ut för det där nattliga otrevliga igen.
Jag somnade som vanligt, men började drömma alltmer konstiga mardrömmar. Och sedan vaknade jag och mådde jätteotrevligt. Illamående. Konstig. Som gaser i hela kroppen. Så att jag inte alls kunde ligga ner, eller knappt ens vara, för detta illamående som uppfyllde varenda muskel i kroppen.
Den här gången hade jag inte ätit kål. Det närmsta, svårnedbrutna, jag kunde komma på var att det var färsk ingefära i maten. (Och den hade ju då kokt i en timme, och maten var inte stark.)
Den enda förklaring jag får ihop är att min kropp liksom inte får plats att göra sig av med gaser och liknande, för att det liksom är blockerat vid utgångarna. Jag får inte rapningar eller sura uppstötningar, och jag fiser inte – men jag skulle nog behöva det, helt enkelt. Och eftersom jag inte lyckas med det, så blir alltsammans (gaser och så) kvar i kroppen. Och då blir det så där konstigt ohanterligt i hela kroppen.
Jobbigt är det i alla fall. Sömnlösa timmar när jag måste sitta upp, mår illa och konstigt i hela kroppen. Tills det slutligen släpper och jag somnar av ren utmattning.