Förkylningen är ändå på väg åt rätt håll. (Snoret har ändrat konsistens och färg sedan några dagar, och ögonen rinner inte längre.) Så det är inte det det handlar om.
Men jag är så totalt slut, rent fysiskt. Varje litet steg jag tar är jobbigt. Ljumskarna vill inte vara med. Och jag orkar ingenting – verkligen. Varenda liten småsak känns mig övermäktig.
Jag hoppas verkligen det lättar en aning igen. Så här kan jag inte ha det en månad till 