Monthly Archives: maj 2009

Om än dåligt artikulerat.
Han säger det, ofta, jämt och ständigt. ”Titta!” och ”Titta dä!” Och slår ut med hela armen och viftpekar.

Tand nr 5 tittade fram för så där 3-4 dagar sedan och syns redan massor.

Annars är det gnälligt nu.
Myyyycket mammigt.
Dåligt med maten. Fram till lunch går det oftast bra. Men eftermiddagsmellis och middag går trögt eller inte alls. Inget alls är intressant under de timmarna. Vällng kan gå an.
Och så vaknar han mitt i natten och är INTE ALLS på humör en lång lång lång stund. Tanden? Nattskräck? Hunger?
Påfrestande i alla fall.

Sedan ett litet tag tillbaka har han en tand utanför den tand han sedan innan har upptill. Alltså till vänster om vänster från hans håll sett.
Höger fram är dock snart på väg, tror vi.

10575 g
75,5 cm
48,5 cm om huvudet

Som han babblar! Långa harangor med tydlig satsmelodi. Helt klart pratar han, berättar och talar om sin åsikt.
Ibland tror jag att jag hör ord också. Ibland är jag nästan övertygad om att det ska vara ett ”titta”. Några gånger har jag faktiskt varit nästan säker på att han säger ”hatt” Och ett par gånger har jag nästan trott på ett ”mamma”. Men nej, jag är inte övertygad

Klättra är annars kul. Över saker, under saker, ner i saker.
Över huvud taget är det mycket använda sin kropp. Han har stenkoll på kroppen. Sitter gärna och ofta på knä och på huk. Gör komplicerade manövrer på golvet, som får mig att tro att han kommer att bli gymnast eller akrobat – eller capoeirista som pappa Svårt att beskriva (fast sambon skulle beskriva det i capoeiratermer) – men som sagt var, han har kroppskontroll.

Det är ingen liten bebis det här längre. Det är nästan inte alls en bebis längre – bara lite

Jag skulle ha skrivit ett inlägg i helgen. Ett inlägg med rubriken ”Ett steg”, eller nåt sånt. Fast jag hann aldrig.

För han gjorde just det. I fredags. Och i lördags. Och i söndags.
Tog ett steg, alltså. Utan att hålla i något.
Åtminstone ett par av dagarna såg jag honom göra det ett par gånger vid olika tillfällen.

Ett par av gångerna var det mer som en passarrörelse. Lyfta ena foten ytterst lite från underlaget och flytta den, så att han samtidigt vred sig runt den axel det andra benen bildade. Alltså inte ett steg rakt fram, utan lite av en sväng.

Andra gånger var det mer rakt framåt, men mycket kortare.

Några av gångerna var det med bibehållen balans. Andra gånger gick han ner i krypställning efter det tagna steget (men med snygg landning – inte alls så att det såg ut som att han tappat balansen). (Och jag tror att jag egentligen ”missat” de första gångerna, eftersom jag varit så beredd med att sträcka ut händerna när han börjat gå mot mig, att jag liksom inte ens gett honom chansen.)

Men som sagt var, jag hann aldrig skriva. Och nu är det i någon mån överspelat. För igårkväll tog han FYRA steg. Och sedan en stund senare tror jag det var ÅTTA!
Det är ganska små steg. Och det är steg med höger, och så steg intill med vänster – vänster vågar inte lika mycket framåt.
Men ändå

Ikväll tror jag jag har sett honom ta ett, fem, ett respektive fyra steg

Annars dansar han mycket. Älskar att stå själv och gunga till musik. Eller att stå och hålla mina händer när jag sitter mittemot och göra detsamma. Eller att typ breakdansa runt på golvet, snurra runt, knörvla runt, sitta på baken och hoppa till musiken. Svårt att begripa, men oerhört charmigt. ”Han dansade innan han kunde gå.” Japp, helt klart.

Och så har han fått prova att äta själv, även av kladdiga saker. Häromdagen turkisk yoghurt. Igår lite hemgjord barnmat. För han ville inte alls bli matad – men fick han en egen skål och sked, med mat, samtidigt så gick det bra. (Tidigare har han haft skål och sked men utan något i.) Det funkar förvånansvärt bra. Han får inte i sig mycket, och det blir ju kladdigt, men han kastar det inte omkring sig, utan sitter och systematiskt försöker. Han blir kladdig och hans plats blir kladdig, men inte hela världen

Vad gäller sömnen så håller han på att lgga om till en sovomgång per dag. Vissa dagar sover han bara en gång på dagen, och då är han ofta rejält sur på kvällen. Andra dagar sover han två gånger, men då blir den andra gången ofta lite för sent (han somnar inte om han inte är trött nog), och då är det istället svårt att få honom att somna på kvällen, eller det blir i alla fall senare än normalt.

Igårkväll var nog klockan en bra bit förbi tio innan han somnade.
Idag har han visst sovit fyra(!) timmar på dagen, med ett uppvaknande i mitten, från halv tio till halv två… Men nu somnade han i alla fall snällt vid hlv nio, vilket är ganska normal tid, eller möjligen lite tidigt.