Häromsistens var det någon som skrev något glatt om att nu hade minsann alla studenter i vilken stad det nu var fått sadelskydd satta på sina cyklar, och så en bild. Som jag uppfattade det var en som twittrade en av dem som låg bakom just den reklamkampanjen – för det var ju reklam det handlade om – och verkade vara mäkt stolt och nöjd.
Jävla skit, tycker jag.
Inte nog med att man drabbas av reklam i brevlådan (både adresserad och oadresserad), i tidningar och på TV, men nuförtiden är det på cyklarna också.
I Malmö svämmar det alltsomoftast över med scientologreklam på cyklarna. Den är på sätt och vis mest irriterande, samtidigt som den är mest harmlös ur miljöhänseende, eftersom det i alla fall handlar om papper. (Fast de flyger omkring och hamnar överallt och är på det sättet ganska irriterande ändå. Jag vet inte hur många gånger jag sett de där lapparna om ”du använder bara 10% av hjärnans kapacitet” ligga och drälla på trottoaren. Men det är också en hel del sådana där sadelskydd. Nog för att ett sadelskydd kan vara bra, men ska jag ha ett så vill jag välja det själv, och inte fara runt och vara reklampelare för ett gym eller ett fackförbund eller en godissort. Jag gissar på att ganska många av de där skydden hamnar i soporna?
Den värsta varianten, som dyker upp då och då, är någon sorts överdrag eller påse som sätts på cykelkorgarna, med stor reklamtext för ett visst godisföretag.
Ursäkta, men ska man behöva ha en skylt med ”Nej tack till reklam” på sin CYKEL?
Jag tycker det är ansvarslöst av reklamföretagen. Jag tycker att cykeln borde vara fredad zon. Jag tycker det är ett jävla slöseri med resurser att pracka på folk saker de inte bett om eller vill ha. Och dessutom hamnar cykelreklamen ofta på marken, i naturen eller på gatorna. Reklamen orsakar alltså nedskräpning. Det borde de väl kunna få böter för? (Nej, det är väl säkert undantaget det också, precis som allt annat viktigt skräp, som fimpar.)