Monthly Archives: september 2012

Glädjande nyheter från H&M!

H&M har beslutat att fasa ut allt användande av PFC, alltså perfluorerade ämnen. Från första januari 2013 förbjuder H&M all användning av PFC i sina produkter.

Från H&M:s pressmeddelande:

From 1st of January 2013 H&M Group puts a global ban on Perfluorinated Compounds (PFC:s). This means that all orders placed 1st of January 2013 or later will be produced without PFC:s.

PFC:s are used to achieve water repellent function mainly on outer wear garments, but also on shower curtains, tents, etc. PFC:s are for example harmful for the environment, for reproduction and for aquatic organisms. The alternative fulfils our demands on water repellence and has good environmental and health properties. It can be used on all present fabric qualities used by H&M.

Since 1995, H&M has been working actively to reduce the use and impact of hazardous chemicals. With the help of our Chemical Restrictions, we limit the use of chemicals that are potentially harmful to health or the environment. During 2011 more than 30,000 chemical tests were carried out.

As a leading actor with a well reputed chemicals management approach, H&M teamed up with other fashion and sport brands during 2011 to help lead our industry to zero discharge of hazardous chemicals. As a brand, we have since some time already worked on restricting and phasing out perfluorinated substances, and a full ban on this has been an important part of our individual action plan. H&M is also a part of AFIRM, an international working team of leading companies within the textile and footwear industries, educating the suppliers to achieve good chemical management. The group™s common aim is to reduce the use and impact of harmful substances in the apparel and footwear supply chain.

Tänk om folk inte var tvungna att ta vilka skitjobb som helst och förneka sin egen moral. Då skulle kanske moralen vara högre?

Jag har tack och lov *peppar peppar* inte varit arbetslös på länge. Så jag har säkert inte full koll på reglerna för att få a-kassa. Kanske har jag alltså fått allt om bakfoten. Men jag uppfattar det som att den som är arbetslös, generellt sett, är tvungen att ta de jobb som erbjuds, och annars blir hen av med a-kassan.

Visst, det låter ju kanske i grunden som en vettig princip. Ja, innan man tänkt lite, då.

För visst, man ska inte kunna tacka nej till ett jobb bara för att man tycker sig vara ”för fin” eller för att jobbet verkar allmänt tråkigt. Men att ta de jobb som erbjuds eller finns att tilllgå innebär också att man måste ta jobb som går emot ens principer och moral.

Till exempel telefonförsäljarjobb, där man ska försöka pracka på den uppringda saker hen egentligen inte behöver eller vill ha. Hur känns det, om man egentligen ser konsumtionen som ett problem i stort? (Dessutom är den sortens jobb ofta provisionsbaserade, så om du inte är tillräckligt övertygande tjänar du inte tillräckligt för att klara dig.) Detsamma gäller väl för övrigt för många sorters säljjobb, antar jag; att hela dagarna övertyga folk om att köpa saker de inte behöver skulle i alla fall kännas vansinnigt för mig.

Eller jobba på McDonalds om man tycker djurhållningen är uppåt väggarna och dessutom är vegetarian.

Det finns förstås massor med exempel; vad som går emot ens övertygelse beror förstås på vem man är. Problemet är just att vara tvungen att arbeta med något som går emot ens egen moral, ideologi, religion, principer eller övertygelse på annat sätt.

Vad gör det egentligen med människor?

Om man måste bita ihop och ignorera sina egna värderingar och åsikter, för att man annars blir utan mat och bostad och hamnar utanför det ekonomiska skyddsnätet. Det kan man väl inte gärna må bra av? Det innebär ju att man stänger av delar av sig själv. Det som är viktigt för en. Säkert en hel del av gnistan i livet.

Och om man stänger av sin moral och sina värderingar i vissa sammanhang, då antar jag att man gör det även på andra områden, i alla fall mer eller mindre. Om man är tvungen att sälja en viss mängd kläder för att behålla jobbet eller för att företaget man jobbar på ska gå tillräckligt bra, så gissar jag på att man lättare blundar för de problem klädproduktionen och den överdrivna konsumtionenorsakar på andra håll i världen, både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För det handlar om ens jobb.

Man tvingas helt enkelt sluta bry sig om de stora frågorna. (Och säkert känner också många att de måste kunna försvara det jobb man gör och vara åtminstone delvis lojal med sin arbetsgivare.)

Är det därför så många människor blundar för så många problem? För att vi har ett ekonomiskt skyddsnät som kräver att du blundar för att få del av skyddsnätet, ett skyddsnät som inte tillåter dig att ha en avvikande åsikt och leva enligt den? Det är liksom bara okej att tycka så länge du inte lever enligt ditt tyckande.

Jag gissar (vet alltså inte) på att det är möjligt att avstå från vissa jobb som är uttalat politiska eller religiösa. Men grejen är ju att det här är relevant för så väldigt många andra jobb.

Hur skulle världen (eller i alla fall Sverige) se ut om människor istället hade möjlighet att välja vad de tycker är okej eller inte? Skulle det till exempel vara mindre hysteriskt fokus på tillväxt? Mindre konsumtionshets? Och kanske skulle folk generellt sett må mycket bättre, totalt sett?

 

Eller är det bara jag som missförstått? Har vi kanske ett skyddsnät som tillåter människor att vara människor och inte bara fokuserar på det materiella?

Mer om moral.

Nu har Ica svarat om bisfenolen

Den som väntar på nåt gott… får till slut svar. Ica har svarat angående min fråga om bisfenol i kaviartuber och lock till glasburkar:

Här kommer svar från vår leverantör av Kaviar och Caviar:

När det gäller denna frågan så arbetar vi tillsammans med våra leverantörer för att få bort denna lacken. På Caviar produkterna så finns lacken på utsidan av locken. Vilket gör att den kommer ej i kontakt med caviaren. För Kaviar så används den på både ut och insida men här har vi kommit ganska långt med våra leverantörer i tester med nya lacker. Dock kommer det inte bli skifte förens under 2013 eftersom det är hållbarhetstester som häller på och görs just nu.

Gällande tomatpurén har vi fått följande info från leverantören, på engelska;

Following your request, on the basis of the declarations received from our suppliers of lacquers and varnished we confirm as follows:

The products used by us, which we apply using the good practices in accordance with the legislation and technical regulations, and destined for the internal protections of metallic packaging are suitable for contact with food in that:

  • They conform as requested by the Ministerial Degree 21/03/73 and subsequent updates
  • They conform as requested by E.C.Regulation n°. 1935/2004
  • They conform as requested by E.C. Regulation n°. 1895/2005
  • At European level, the reference for the coating is represented by the CEPE Guidelines ”CODE OF PRACTICE FOR COATED ARTICLES WHERE THE FOOD CONTACT LAYER IS A COATING” published by the European Council of Paint, Printing Ink and Artists™ Colours (CEPE) associate member of the European Metal Packaging (EMPAC).
  • In the production processes, our supplier assures that good manufacturing practices are adopted as foreseen in the E.C. Regulation n°. 2023/2006.
  • They are in conformity as requested by legislative decree 152/2006 art. 226 comma 4
  • The substances ortho-pheylphenol, silicone and fluorides are not intentionally used in the process of production of lacquers and varnishes, and according to information received from their suppliers, are not present in the raw material used by them.

Jag ska erkänna att jag inte riktigt orkar försöka rota i all lagstiftning det hänvisas till i det engelskspråkiga svaret. Är det någon som känner för ett djupdyk? ;-)

Tema Klasskort har inte förbättrat ett dugg sedan ifjol

Ifjol skrev jag flera upprörda inlägg om skolfotoföretaget Tema Klasskort. (Inlägg 1, inlägg 2 och inlägg 3.) I korthet handlade min irritation om att jag tycker det är ett jävla slöseri att ha ett system där man uppmanas att välja att få hemskickat en hel massa bilder att titta på och sedan skicka tillbaka dem man inte vill ha, varvid de mals ned. Så kan vi inte hantera jordens resurser, liksom. Jag tyckte att det vore vettigare att man fick se bilden digitalt först, och sedan beställa hem vad man ville ha.

Tema klasskort å sin sida hävdade att man erbjöd just precis detta. Problemet, enligt min uppfattning, var att man inte talade om detta för kunderna. Det fanns uppenbarligen två sätt att få reda på det: 1. att vänta flera veckor efter att man fått brevet från dem innan man loggade in på webben (och absolut inte fick för sig att använda den fysiska talongen), eller 2. att man blev upprörd och skickade mejl till dem (som jag, då).

Och jag skrev en lång haranga där jag förklarade vad jag tyckte…

Nu är det dags igen. I början av förra veckan hade de fotografering på dagis. Idag har de haft fotografering på skolan. Och i mitten av förra veckan kom två brev med posten, till målsman för ena respektive andra barnet. (Samma dag, två kuvert.)

Jag är inte helt säker, men jag tror att blanketterna är identiska med blanketterna från ifjol. (Bortsett från klassbeteckning och annat sånt där, som är förtryckt fast ändå ditsatt i efterhand, om ni förstår hur jag menar.)

Det står fortfarande

Välkommen till fotografering på XXXX

Önskar ni få hem bilder och katalog till påseende, gå in på vår hemsida www.temaklasskort.se och fyll i era upgifter.

Har ni inte tillgång till internet kan man även lämna lappen till fotografen alternativt skicka den direkt till oss.

Och

Vi erbjuder följande produkter till påseende:

Bildpaket…

Och

För snabbare leverans, beställ på Internet!

Gå in på www.temaklasskort.se och beställ hem dian produkter till påseende i 14 dagar utan vidare köptvång. Vid beställning på vår hemsida erhåler du automatiskt din bild som ett MMS till det telefonnummer du anger. /—/

Valfrihet

Om ni väljer att beställa via vår hemsida, har ni möjlighet att välja mellan olika bildpaket/bilder. Oavsett vilket bildpaket ni väljer levereras bilderna till påseende i 14 dagar. Gå in på vår hemsida www.temaklasskort.se för att göra dina val.

Och när jag ikväll loggade in, konstaterade jag att det inte heller nu på något vis framgår att jag kan vänta ett par veckor med att beställa och då först få se bilden innan jag beställer hem.

Vet ni vad? Jag tror ärligt talat inte att Tema Klasskort är ett dugg intresserade av att kunderna ska få veta att möjligheten finns. Jag tror de tjänar mycket bättre på att folk beställer hem stora paket och sedan missar att skicka tillbaka, eller inte riktigt klarar av att välja bort någon av bildstorlekarna.

För hade de verkligen brytt sig, så hade de väl tagit till sig detta som jag skrev till dem ifjol? De har ju haft nsta ett år på sig att ändra formuleringarna i brevet och på hemsidan. Hur jäkla svårt kan det vara?

Så ni menar alltså att ni erbjuder just det jag frågar efter – men att ni inte talar om det för era kunder?

Om jag förstår dig rätt så finns det i praktiken två sätt att få reda på att det är möjligt att göra på det sätt jag beskrivit som önskvärt:

  1. att vänta ett par veckor förbi fotograferingstillfället innan man loggar in på er webb för att beställa. (Vem gör det? Med tanke på att det hos er föregångare Elevbild – om jag fattat rätt är Temaklasskort en sammanslagning av Elevbild och ytterligare ett par fotoföretag – var nödvändigt att meddela senast vid fotograferingstillfället om man ville ha nåt alls hemskickat eller inte, så skulle jag absolut tro att det var försent att alls beställa något två veckor efter fototillfället. Ni har ju inte på något vis talat om att man kan beställa senare.)
  2. att aktivt själv höra av sig och fråga, till exempel via mejl. (Och frågar gör man förmodligen normalt sett bara om man hört av någon annan att det går att göra så. Eller möjligen om man som jag funderar en massa.)

Eller hur har ni tänkt att era kunder ska få veta? Telepati? Tankeläsning? Missar jag nåt? Kanske vill ni inte att kunderna ska få veta? :-)

För i mina ögon är den självklara lösningen att skriva detta någonstans i det där brevet ni skickade ut. Både att man kan beställa exakt de bilder man vill om man väntar ett par veckor med att beställa, och att det går bra att vänta i största allmänhet. Och ville man öka genomslaget lite till så skulle det stå direkt man kommer in på er webbplats när man loggar in för att beställa enligt instruktionen på lappen: om du väntar si och så länge så kan du istället beställa just de bilder du vill ha istället för ett paket.

Ni har ju liksom flera uppenbara tillfällen att informera – men tar inget av dem.

Jag tycker, ur ett informationshänseende, att det är mycket märkligt. Och mycket intressant :-)

/S

För övrigt tycker jag det är värt att notera i sammanhanget att Tema Klasskort verkar vara Svanenmärkta! – Hur är det möjligt?

Posten har svarat

Så här svarar Posten angående Gratistidningar som kommer fast man har ”nej tack till reklam” på postlådan:

Hej,

Tack för att du tog dig tid att kontakta oss.

Jag förstår att du är besviken över att det som har hänt.

Vi uppskattar att våra kunder hör av sig eftersom synpunkter och klagomål är mycket viktiga för oss i vårt ständigt pågående kvalitetsarbete.

Om jag förstår din blogg rätt så har du en skylt med ”ej reklam”

Det du kan göra är att sätta upp en ny skylt på din brevlåda där det står ”Nej tack till reklam och gratistidningar”

Så skall vi respektera din önskan.

Jag sänder gärna ditt klagomål vidare till postens brevbärare i området där du bor, men då behöver jag veta hela din adress och ditt namn.

Jag måste också uppmärksamma dig på att det finns flera företag som delar ut reklam och gratistidningar.

Så jag kan bara hjälpa dig med svar om det vi delar ut.

Med vänlig hälsning

Nu är det kväll och kolmörkt, och jag tänker inte gå ut till brevlådan och kolla exakt vad det står (och jag glömmer hela tiden kolla dagtid – det är först när barnen somnat som jag kommer ihåg att tänka på sådant), men jag tror att det det står på klistermärket är ”Nej tack till reklam – men gärna samhällsinformation!”. Det är en lapp från naturskyddsföreningen. Så jag antar att jag behöver komplettera om jag ska slippa gratistidningarna.

Och visst vet jag att det är fler än Posten som delar ut post och reklam. Fast just här är det nog inte så många andra än Posten som delar ut just sånt som Vi i villa.

 

Däremot kan vi konstatera att kommunens kalender, som delats ut i brevlådor, fick vi i alla fall inte…

Vore det inte enklare att bygga nytt istället för att renovera?

Då och då när vi berättar om vårt renoverande – som i somras när vi höll på att byta golv i matrummet och det var en del trassel – så får vi kommentaren ”Vore det inte enklare att bygga nytt istället för att håll på att renovera?”. Oftast kommer det som skriftliga kommentarer till exempel på Facebook (ansikte mot ansikte sägs det inte så ofta, men det är väl inte osannolikt att det tänks ibland, baserat på folks miner ;-)).

Och jo, det kan man ju tycka.

Nu är det ju så att vi gillar att renovera. Visst suckar vi ibland, men det gör väl de allra flesta som lägger mycket kraft och energi på något? Sedan skulle det förstås kosta betydligt mer att bygga nytt än att renovera ett gammalt hus, så det känns inte som ett realistiskt alternativ.

Men även om vi bortser från både vad vi gillar och vad som är ekonomiskt hållbart: hur sjutton skulle det se ut om alla byggde nytt? Ursäkta, men det är banne mig inte hållbart!

Resurserna på jorden ÄR begränsade. Alltså kan vi inte bara bygga nytt hela tiden. Vi måste i första hand förvalta det vi redan producerat, vilket när det gäller hus innebär att vi i första hand måste ta hand om de byggnader som redan finns, använda dem på bästa möjliga sätt och renovera vid behov.

Det gäller förstås även på andra områden. Laga istället för att köpa nytt – bara bygga eller skaffa ur nytt när det absolut behövs eller när den nya produkten är så mycket bättre ur miljö- eller energihänseende att det är motiverat att byta av det skälet (även med nyproduktionsaspekterna medräknade).

Det kallas resurshushållning.

För ja, vi behöver hushålla med resurserna. Alla sorters resurser.

Löjligt billig majs på ekorundan

I helgen var vi på Ekorundan. Ett antal skånska ekogårdar hade allmänt öppet hus – visade upp sig, berättade och sålde sina produkter.

Vi besökte tre olika gårdar i mellersta Skåne. Vi plockade ekologisk majs på självplock (och stoppade det mesta i frysen när vi kom hem). Vi skaffade ett antal spännande sorters potatis (inför nästa års odling). Vi tittade på diverse lantraser, gick tipsrunda, åt ekologisk lammkorv och åkte traktorsläp. Och vi pratade med ekobönder.

Dessutom sken solen – det var en riktigt fin sensommar-/början av höstendag.

Och ja, vi körde flera mil i vardera riktningen för att komma dit. Ja, det kan ifrågasättas ur miljöhänseende, om det verkligen är så mycket vits med att köra bil för att köpa ekologisk mat.

Men det var ju inte bara en inköpsrunda. Det var minst lika mycket en utflykt. Ibland vill man åka och hitta på något. Hade det varit bättre om vi åkte och shoppade i Malmö? Om vi flög till London över helgen?

Vi åker inte till Thailand. Jag tycker att man måste se det i det perspektivet också: vi gör då och då utflykter i närområdet. Dessutom ser barnen (och vi också) lite grann av livsmedelsproduktionen och får förståelse för var vår mat kommer ifrån. De har dessutom varit med och plockat majsen, och det kommer de att minnas varenda gång vi plockar fram majs från frysen och äter i vinter. Det är sånt de har med sig genom livet. Det ger insikter som är svåra att sätta fingret på, men som jag känner gör skillnad mellan mig och andra, som inte åkt på självplock i sin barndom.

Det finns också en poäng med att gynna de som odlar ekologiskt, även om det innebär lite mer resor.

Däremot har jag svårt att smälta priset. Vi fick betala 15 kronor kilot för majsen vi plockade. Skalat pris. När jag räknade efter på majskolvarna vi fick med oss hem, konstaterade jag att det innebar ett pris på under 4 kronor styck. Det är ju pinsamt billigt – hur sjutton kan man producera mat så billigt, trots att den är ekologisk, och ändå få det att gå runt?