Jag hamnade i en diskussion med en annan förälder vid hämtningen på dagis häromsistens. Barnen hade varit på skattjakt, och jag sa något om att skatter är bra. Han invände att han tycker vi har alldeles för höga skatter i Sverige, vilket jag sa att jag inte höll med om. Och då vällde en mängd klagomål ur hans mun. Väldigt mycket med invandrarfokus. Sånt som att ”somalier får minsann gratis tandvård, medan vi svenskar får betala” och liknande. Och förstås den klassiska repliken ”Jag är inte rasist…” (han sa aldrig ordet ”men” men det fanns där ändå).
Jag talade om att jag är stolt över att betala skatt. Och att jag tycker det är viktigt att ta emot flyktingar. Att jag tycker att det är en självklarhet att ta emot människor som inte kan stanna i sina ursprungsländer för att det är krig eller för att de är förföljda för sina åsikter eller liknande. Att jag önskar att det fanns något land som skulle ta emot mig om jag behövde fly från Sverige. Och jag undrade om inte han hade tagit med sina barn och flytt om han såg att det inte fanns någon framtid för dem här.
Men hans uppfattning var att om man bor i en diktatur så får man helt enkelt lära sig hålla käft och gilla läget, och annars får man skylla sig själv.
(Dessutom hade han uppenbart svårt med att jag inte höll med honom och argumenterade emot och kallade mig arg fastän jag inte var det.)
Några dagar senare såg jag en bok på Pocketshop som jag nu köpt och läst: Om det var krig i Norden. Det känns på sätt och vis märkligt att betala en hundring för en bok man läser ut på 20 minuter. Men ja, den var värd pengarna.
Boken gör precis det jag också försökte göra: den vänder på det. Beskriver en situation där det är Sverige som är i krig. Ditt land är i krig och rasar samman. Du är inte trygg. Du är hungrig och fryser och måste fly.
Boken är som sagt var kort och snabbläst, men ändå åstadkommer den på sina få sidor mer än många många debatter i tv, radio och tidningar.
Om man läser den, vill säga.
Problemet är väl att de som skulle behöva läsa den aldrig kommer att göra det. Och för väldigt många av oss andra är det som står i boken egentligen fullkomligt självklart.
Menläs gärna boken. Och ge den sedan till någon annan du tycker ska läsa den.