Det är vackert nu. I åkrarna blommar det för fullt – lite blåklint, mycket vallmo. Förmodligen kornvallmo.Och så en hel del annat, men det är vallmo och blåklint som fångar min blick, med sin färgprakt.
Namnet i sig antyder ju att det är i sädesfälten den där vallmon ska växa. Ja, både kornvallmo och rågvallmo ska väl liksom antas finnas i sädesfälten. Och det är väl kanske den bild man har när det gäller blåklinten också.
Och visst, lite vallmo och lite blåklint finns det ibland i rågfälten och kornfälten. Men mest ute i kanten. Och på det hela taget lite. Större delen av åkrarna tycks mig väldigt tom på ogräs över huvud taget.
Istället är det i rapsfälten, som ju nu i övrigt är överblommade och därmed i sig själva gröna, som blomsterprakten finns i form av överdådiga mängder vallmo och en del blåklint.
Jag vet förstås inte alls varför det är så. Men min gissning ser ut så här: I sädesfälten är det lätt att spruta med bekämpningsmedel som tar bort allt som är tvåhjärtbladigt, det vill säga allt som är inte är typ gräs, halvgräs, liljor och lökar – det vill säga de flesta övriga vanliga växter. Och då blir man alltså av med vallmon och klinten. Medan det i rapsfälten inte är lika enkelt att urskiljningslöst spruta bort sådant, och därför blir det kvar.
Men det är förstås bara min spekulation. Är det någon som VET förklaringen? Berätta gärna :-)