Två av potatisraderna är i huvudsak nedvissnade. Dessa två rader har vi också börjat skörda av.
Timo är tidiga potatisar, med liksom nästan inget skal. Underbara nypotatisar. Knöliga på ett oväntat sätt – inte alls alltid rundade i formen. Dessutom med den härliga egenskapen att även om man kokat dem en liten aning för länge, så där så att det tunna skalet spruckit, så stelnar de liksom igen när de svalnat något.
Princess är också goda. Mer rätt upp och ner potatis.
Bonden som har fälten närmst oss har idag börjat skörda säden; jag tror det är rågen de gett sig på. Fast jag har egentligen inte ens haft tid att gå ut och titta; jag har bara hört det karaktäristiska mullret av skördetröskan öka och minska i volym under långa stunder.