För några år sedan köpte vi nästan (?) hela muminserien när biblioteket hade utgallring av gamla böcker. Och jag vet att vi gjort något försök tidigare att läsa dem för tioåringen (när han var betydligt yngre), men då föll det inte i smaken.
Nu när Tove Jansson nämns lite här och var eftersom det är hundra år sedan hon föddes, så kom jag häromdagen på att det ju kunde vara dags för ett nytt försök att läsa muminböckerna för barnen. Så jag plockade fram ”Kometen kommer” och började.
Det går långt över förväntan. Trots att inledningen är samma parti som vi även har i Pixibok (då kallad ”Sniff hittar en grotta”) och femåringen faktiskt inte alls brukar vilja läsa de Pixisar som handlar om just mumin. Men den riktiga boken ger ju så enormt mycket mervärde.
Det är vulkaner och rymd och spänning och äventyr. Och det är igenkänning vad gäller känslor och rädslor och reaktioner. Undergångsstämning och hur ska vi lösa det här och överslagshandlingar. Och pinsamheter. Och det är stundtals riktigt riktigt roligt, så där så barnen skrattar högt.
Det är en alldeles underbart perfekt bok att läsa för en femåring, en tioåring och en 38-åring.