Det är strejk på Öresundstågen. Jag är inte berörd: på min tågsträcka går inga Öresundståg ens i vanliga fall. Pågatågen berörs inte av strejken. Så tja, det är ju förstås lätt för mig att sympatisera med de strejkande ;-)
Men ja, jag har full förståelse för att de strejkar. De anställningsförändringar det handlar om (avskeda för att sedan återanställa på mycket sämre villkor, m.m.) är förstås inte alls okej.
Jag har hört uttalanden på radio om att det inte borde vara tillåtet att strejka inom branscher som denna. Nå, då borde det inte heller vara okej med den sortens villkor i den branschen – utan då borde tåganställda istället kunna ha trygga, bra anställningar med goda villkor.
Och så är det ju inte.
Någon måste markera. Någon måste markera att det här är en samhällsutveckling som inte är okej. Det är en markering de tåganställda inte gör bara för sig själva, utan i praktiken också för många andra, även i andra branscher.
Det här är konsekvenser av samhället som det är idag. Av avregleringar. Och av upphandlingssystemet, som är konstruerat för att man ska välja det billigaste anbudet. Anbud som är så billiga att det inte går att ha schyssta villkor mot sina anställda.
Det är reglerna som beslutats av våra politiker som ger tågstrejken.
Vill vi ha det annorlunda? Då ska vi ha andra regler för järnvägen. Och för det offentliga i stort. Och då får vi rösta fram andra politiker.