I min längtan efter kyla och vinter sätter jag på Loreena McKennitts skiva ”To drive the cold winter away”.
Och jag funderar över perspektiven. Gamla tiders religioner, där man försökte blidka gudarna för att solen och värmen och jordens växtlighet skulle återvända efter den mörka och kalla vintern. Detta trots att årets cyklicitet hörde till det mest förutsägbara och säkra i tillvaron. Men trots det så oerhört nödvändigt och viktigt, en total katastrof om det rubbades.
Nu har vi rubbat det. Nu behöver vi inte ”drive the cold winter away”.
Igår på Clas Ohlson fanns det sådana här bland de oändliga sorternas julbelysning:
Är det framtidens snölyktor? I en framtid då det inte längre finns snö på vintrarna.
Fast då finns det väl inte möjlighet att satsa resurser på så meningslösa prykar heller, kantänka.