Nu i samband med att många människor började jobba igen efter helgerna, publicerade många tidningar en nyhet med rubriken ”Därför maskar vi på jobbet”:
Maskar du också på jobbet? Anställda ägnar i snitt två timmar om dagen åt att slösurfa på nätet, boka resor och ringa privata samtal.
Samstämmig forskning visar att vi ägnar flera timmar av arbetsdagen åt att låtsasjobba.
Utifrån sociologisk synvinkel är det ett stort mysterium.
– Nog är det märkligt. För samtidigt kommer ständiga rapporter om hur arbetet intensifieras på de flesta arbetsplatser och om hur stressade alla är, säger sociolog Roland Paulsen vid Lunds universitet…
Jag hör till dem som surfar en hel del på jobbet. Väldigt mycket av mitt surfande rör sig i gränslandet mellan jobb och privat. Jag sköter en facebooksida åt jobbet, och är därför oftast inne på facebook. Jag sköter både jobbsaker och följer privata saker – det går liksom inte att se bara det ena eller det andra. Å andra sidan har många av mina vänner miljöintresse, och många av de sidor jag följer på facebook har miljöinriktning, och ofta är det den vägen jag upptäcker saker som jag har nytta av i jobbet. Och det gäller förstås inte bara facebook, utan även när jag klickar vidare på artiklar eller följer flöden i twitter och så vidare. Gränsen är liksom inte så tydlig, det går in i vart annat. Inte bara för mig, utan också för många av dem jag samverkar med. Det är nätverksbyggande – detta nätverksbyggande som vi så ofta får höra är så viktigt. Och det funkar bättre i dessa vardagliga situationer än i de konstruerade mingelsituationer man ibland försöker åstadkomma. I alla fall för mig.
Men jag ägnar mig ibland också åt mindre jobbrelevant surfande på arbetstid. Inte för att mina arbetsuppgifter känns oviktiga eller för att jag har för lite att göra. Ibland kanske snarast tvärtom. Ibland är arbetet väldigt intensivt. Och ibland går hjärnan i stå, låser sig, och behöver en paus. När jag sitter med svåra formuleringar jag inte får till. När jag inte får rätsida på ett resonemang. Eller när jag faktiskt behöver tvinga hjärnan att slappna av för att kunna funka. Det handlar om mentala mikropauser. Det är ett sätt att överleva vardagen och se till att jag mår bra. Jag skulle göra ett mycket sämre jobb om jag inte kunde ta sådana pauser. En del personer löser detta genom att gå in till någon annan, sätta sig på en stol och prata om senaste semestern eller något helt annat. Jag löser det genom en stunds datorsurfande.
Och så finns det dagar när något annat egentligen upptar hela min mentala kraft. Något som mal runt. och då händer det faktiskt att jag tar en stunds arbetstid till att skriva av mig det som snurrar i mitt huvud. Och sedan, när jag har gjort det, så kan jag fokusera på arbetet igen. Hade jag inte gjort det så hade arbetsdagen förmodligen varit bortkastad.
Att göra ett bra jobb är inte frågan om att sitta och bita ihop hela dagen. Att göra ett bra jobb är att både åstadkomma det man är anställd för på ett så bra sätt som möjligt, med ett gott resultat, och samtidigt ta ansvar för att man mår bra. Om man uppnår båda dessa är det väl jävligt bra?
Och när jag nu googlar rätt på länken till artikeln ovan från förra veckan, så snubblar jag över den här artikeln, som till stor del håller med mig: Privatsurfning kan gynna arbetet
Till på köpet dyker den här artikeln upp i mitt facebookflöde: Titta på gulliga djur – bli effektivare