Jag har svårt nog att bedöma om jag själv ska stanna hemma från jobbet eller inte när jag är så där mittemellanförkyld. Det är ännu svårare när det inte handlar om mig utan om något av barnen och jag alltså inte kan känna hur det känns utan bara döma utifrån hur de ser ut och vad de säger.
Det är viktigt att lära sig att lyssna på sin kropp och lita på dess signaler. Så idag har sexåringen fått stanna hemma för förkylning. Jag tyckte det var jättesvårt att bedöma, för han verkade inte jätteförkyld, men jag vet att det ju inte alltid syns jättebra. Så jag bestämde mig för att lita hans bedömning – han ansåg själv att han inte skulle gå till skolan.