Det är skönare för ryggen att måla de gamla fönstren som sitter kvar på sin plats (för det innebär varierande arbetsställning) än att måla nya fönster som ligger på bockar i orangeriet (för där blir det samma kassa arbetsställning hela tiden – skitdåligt för ryggslutet).
När jag står och målar de nya fönstren konstaterar jag dessutom efter en stund att jag omedvetet står och undrar över när jag ska komma till kittkanten. De nya fönstren har inget kitt. De har istället en nittiogradersvinkel mot glaset. Mycket svårare att måla på ett bra sätt.