Jag är själv hemma, och jag tar tillfället i akt och målar på ställen där det annars är svårt att måla: hallen! (Plus att det skulle regna en massa idag, men det blev inte så mycket som befarat.) För hallen är både rummet man måste passera för att komma till toa och rummet man måste igenom för att kunna gå uppför trappan till ovanvåningen. Så jag passar på att måla pärlspontspanelen på väggen samt trägolvet.
Båda delar målas med färg som redan finns hemma. Pärlsponten på väggen får samma gröna nyans som skafferiet, en blandning av Thottgrönt och vitt, eftersom vi har massor med Thottgrönt kvar sedan 2007. Jag hittade det som var kvar av blandningen från skafferimålningen i en yoghurthink med en klisterlapp med texten ”lammbuljong” :-) (så går det när man återanvänder…) Golvet får rester av den gråa golvfärg vi använde i tvättstugan.
Praktiskt att använda det man har hemma. Bättre att göra slut på än köpa nytt. Resurshushållning. Speciellt när det gäller linoljefärgen, som ju alltid är samma grundtyp av färg och alltså innebär att vi kan blanda bäst vi vill ;-) (Och den kromoxidgröna vi använder därute är liksom en standardfärg – vi behöver sällan fundera på vad det ska vara för färg därute, det är bara att gå och köpa en burk till.)
Dessutom är det väl så man ska göra inrednings- och stilmässigt – bestämma sig för ett par-tre kulörer och hålla fast vid dem för enhetlighetens skull? Inte för att det är så vi gör förstås…
Pingback: Ett vackert golv som aldrig torkar | Sanne skriver