Jag är så trött på de fysiska effekterna av sorgen. Den enorma tröttheten. Illamåendet. Handlingsförlamningen. Den fysiska depressionskänslan i hela kroppen och hela tillvaron.
De är så påfrestande. Så tunga.
Det räcker liksom gott och väl med huvudet, tankar, känslor.
1 kommentar
2 pingar
Jag vet! Trottheten ar varst!
[…] sorgen i sig är tröttande, vilket också gör att jag behöver mindre av intensivt umgänge. Jag orkar inte ens, […]
[…] det gör ju inte fysiskt ont. Även om sorgen också har fysiska uttryck, så är det inget sådant jag menar när jag säger eller skriver att det gör ont. Det är inte […]