Även om jag inte tror på det

Glador. Glador är ofantligt vackra när de glidflyger. Och det är svårt att ta blicken ifrån dem.

Jag tänkte på det häromsistens, att om jag någon gång kör ihjäl mig, så kommer det att vara för att jag inte kunnat släppa en glada med blicken – och därmed inte haft koll på trafiken.

Idag i Ystad, på väg genom bortre rondellen, på väg bort till gasmacken, så kretsade en glada över rondellen. Och jag tänkte på duvan i Bröderna Lejonhjärta, den vita duvan som är Jonatan och kommer och hälsar på Skorpan när Jonatan är död men Skorpan fortfarande lever. Och jag tittade på gladan och tänkte att om du någon gång skulle återvända som en fågel så skulle du komma som en glada.

När vi kom hem en stund senare, så såg jag den kluvna baken på en fågel som flög in på vår ena infart (den vi inte kör in på). Det såg ut som en glada. Och när vi svängde in på bortre infarten så flög den precis vidare ut över åkern. Ja. En glada.

Och jag tror ju inte på sånt där. Alls. Men jag kan ändå tänka mig att gå med på att tänka att det är du som flyger häröver och tittar till oss när jag ser en glada.