Min oro, ångest, etc brukar sedan många år sätta sig även fysiskt. Normalt sett ”väljer” den om möjligt mina fysiskt redan svaga punkter. Länge var det alltid mina av dansskador besvärliga ljumskar. Sedan efter att jag skadat nacken så drog sig allting dit.
För tillfället verkar det inte riktigt som att jag har någon punkt av det slaget. Jo visserligen magen, som gör ångestont eller vad man ska kalla det nu, precis som förra sommaren – men det är ju liksom inte det muskelonda.
Men nu sätter sig oron i armmusklerna. I första hand i underarmarna och handlederna. Jag tror jag spänner händerna när jag sover. På sistone har jag fått ont i armarna, och igår spred det sig till hela kroppen. Till slut på kvällen trodde jag att jag höll på att få influensa eller nåt. Men nejdå, något sådant verkar inte komma. Även om jag liksom har en lätt feberkänsla och ont på alla möjliga märkliga ställen. (Fast den där feberkänslan har jag haft redan innan det onda kom. Mer som ett fysiskt yttrande av sorgen det också. Och feber är nog inte rätt ord, men jag hittar inget rättare. Det är mer som att känslorna liksom ångar i kroppen.) Utan det verkar liksom bara vara värk i hela kroppen. Som att den senaste veckans djupa sorgkänsla liksom helt satt sig i musklerna nu.
Så just nu är det inte sorgen i sig som är handlingsförlamande. Utan att allting hela tiden gör ont.
2 responses to “Fysisk sorgvärk”