Just ja. Slutbeskedet kom häromdagen. Till dig, förstås, för det var du som stod som byggherre på de ursprungligen inlämnade pappren.
Så nu får vi använda kaminen i orangeriet.
Det innebär väl att det är klart där. Eller, det finns ju saker som inte är gjorda och som kunde göra det bättre. Det ska dit en lampa. Väggarna borde kalkas. Stallfönstret är nog strikt talat inte färdigmålat. Men ändå. Det är småsaker.
Vi har ett fantastiskt fint orangeri. Där vi kan sitta och umgås med vänner, värma en omgång varm choklad på kaminen eller ordna soppkalas eller vad sjutton som helst.
Men jag vill inte umgås med folk. Jag vill umgås med dig. Utan dig är liksom alla andra bara en påminnelse om att du saknas.
Så vad ska jag ha det fina orangeriet till?
2 responses to “Slutbesked”