juli 2016 arkiv

Stillsam panik

Hur tänker du dig panik? Jag tänker mig något intensivt, stissigt, stressat. Panikartad blick, stressiga rörelser, hög puls. Flyktsituation. Något sånt. Något väldigt långt från hur min tillvaro är nu, förstås. Det är inte panik som i flykt, springa, rusa. Ändå känns det som att det är panik det handlar om, det där som liksom …

Fortsätt läsa

Sommartorka

Och i vanlig ordning så här års så utlovas regnväder som sedan drar förbi, missar oss eller möjligen släpper någon enstaka mm.

Skäms

Älskling, jag skäms. Jag lovade att ta hand om barnen. Jag trodde jag skulle klara det. Klara det här. Jag klarade det över förväntan hela det där året du fick extra, långt mycket bättre än vad jag skulle förväntat mig av mig själv i en sådan situation. Men det var så länge du fanns kvar. …

Fortsätt läsa

Ibland ändrar man uppfattning

Ibland försvinner folk. Sånt där man läser om i tidningen, alltså. Folk som är spårlöst försvunna och man inte vet om de är mördade eller vad som hänt. Och det går åratal. Men de anhöriga slutar inte hoppas. Slutar inte tro att hen faktiskt kanske är i livet. Jag har väl brukat tänka som väldigt …

Fortsätt läsa

Uppför kullen

14 juni ifjol. Värsta dagen efter första cellgiftsbehandlingen. Så fruktansvärt jobbigt på så många sätt, att jag stundtals undrade om det vore bättre att det hela gick snabbt och fick slippa det utdragna lidandet, typ. Men vi fick många fina dagar efter det. Många. Om än inte alls så många som antyddes som sannolikt, eftersom …

Fortsätt läsa

Kattbajs på köksgolv som symbol för läget

Trötthet. Mental smärta. Tusen tankar som far runt och vill formuleas och skrivas ner, men som är bortblåsta i samma stund jag lyckas få sätta mig ner vid datorn. Och någon av katterna har bajsat på köksgolvet. I hörnet vid kokböckerna, där de brukar kissa när de är upprörda. Men nu ligger det alltså en …

Fortsätt läsa

Olämplig avundsjuka

Jag är ohälsosamt och olämpligt och fult och elakt avundsjuk på en massa människor. På alla de som bara går isär, skiljer sig, separerar, på vanligt sätt – och finns kvar i livet och kan hjälpa varandra med barnen och svara på frågor och fortsätta finnas i varandras liv, om än inte på samma sätt. …

Fortsätt läsa

Mer själsgegga en fredag i juli när hjärtat värker

Sju fönster skrapade. Sex fönster målade ett första varv på ena sidan. Det går långsamt. Och hela kroppen har sådan där sorgspänning. Jag är i desperat behov av massage. Själen och hjärtat värker. Det finns ingen glädje. Världen, eller bara jag, är varm och klibbig. Jag väller över av tårar. Du finns här så levande …

Fortsätt läsa

I geggan i gränstrakterna kring vansinnet

Jag fastnar i geggan igen och igen. I känslan av att det måste vara en märklig mardröm. I overklighetskänslan. I förvirringen kring vad som är verklighet och dröm. För mitt huvud och min själ vill inte acceptera, kan inte acceptera. Det här måste vara något fabricerat för att göra mig största möjliga känslomässiga skada. Jag …

Fortsätt läsa

Slösa med tiden

Huvudet, och kanske lika mycket magen, far dit igen och igen. Eller tassar runt, som runt het gröt. Den där känslan. Känslan av att jag slösat med tiden. Slösat bort tiden vi fick tillsammans. Fast jag vet ju egentligen vid det här laget, efter att ha ältat det många gånger, att jag faktiskt tycket att …

Fortsätt läsa