Idag var det Mötesplats Skåne, Region Skånes återkommande evenemang i Malmö, dit jag brukar gå i tjänsten. (Och fritids hade stängt för planeringsdagar, så jag fick ta med mig åttaåringen. Trots att han hade med sin – dvs din gamla – surfplatta att spela spel på, så hade han ganska tråkigt, så vi stannade inte jättelänge.)
Men det innebär att vi gått bort till Dockplatsen. Och tillbaka. Rört oss i dina gamla jobbkvarter.
Och sedan ville åttaåringen gå bort till SF-bokhandeln. Han började prata om det direkt vi klivit av tåget i Malmö på morgon: ”Nu när vi är i Malmö kan vi väl gå till en bokhandel så jag kan få köpa den där minecraftboken?”. Jag fick nysta och vända och vrida med diverse frågor – Menade han någon särskild bokhandel? I så fall vilken? – och konstaterade efter hand att det nog var SF-bokhandeln han menade. Så då fick vi ta bussen vidare genom stan. Och sedan gick vi fel, för jag hade ju hunnit glömma att de flyttat – invigningen var ju några veckor efter att du hade dött; det hörde nog till sådana där saker som du trots allt var övertygad om att du skulle hinna vara med om… Nå, vi hittade till den nya lokalen, och åttaåringen fick beröm för sin mantel av personalen (och jag beröm både för sömnad och för att uppmuntra min unge nörd :-) ) och hittade och köpte sin bok.
Men… rejäl dos av att vandra dina Malmögator idag, på nåt vis. Även om jag ju vandrar omkring i minnen av dig varje dag härhemma, så är det liksom mycket mer påtagligt att trampa omkring i det som var dina ”revir”.