Åttaåringen vill nästan aldrig somna utan att jag sitter hos honom. Och det tar tid för honom att somna.
Tolvåringen går inte och lägger sig utan att jag tjatar på honom.
Och det är förbannat svårt att samtidigt sitta bredvid ett barn som inte somnar på ovanvåningen och stå och tjata på ett annat barn på bottenvåningen.
Eller – det går inte.
One response to “Två platser samtidigt – det går ju inte (eller mamman som inte var ett chokladägg)”