”I thought you had more courage.”
”Courage?!”
”Stay alive. Dying is easy.”
Det krävs mod så många gånger i vardagen när man är själv. Så många gånger jag är rädd att göra fel, att saker ska bli fel. Och jag har bara mig själv.
Ja, jag kan fråga någon annan. Men det finns ingen självklar att fråga. Ingen självklar som ”alltid” finns här. Ska jag fråga någon annan måste jag ändå först komma fram till vem som är rätt och vettig att fråga om just det. Och det finns ingen som finns här hela tiden, och de flesta saker är ju liksom för små.
Det krävs så mycket mod.
Idag har jag lyckats sätta dit den där jävla torkararmen på bakrutan i bilen. Och jag har bytt alla huvudsäkringspropparna för att utesluta att det var någon av dem som var trasig fastän det inte syntes. Imorgon skickar jag iväg skadeanmälan för ugnen till Eon.
One response to “Modet efter döden”